bokomslag

700 timmar film hjälper forskare att skriva historien om aids

Mariah Larsson, professor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet, har tillsammans med Elisabet Björklund, postdoktor vid Uppsala universitet, varit redaktör för antologin A Visual History of HIV/AIDS: Exploring the Face of AIDS Film Archive. Boken bygger på Karolinska Institutets Face of AIDS-arkiv, bestående av mer än 700 timmar film. I boken sammanförs en rad olika perspektiv för att ge ny kunskap om den kulturella och sociala förståelsen av hiv/aids – från aids-krisens tidiga år till möjligheten att leva ett normalt liv med hiv.

– Boken lyfter det helt unika filmarkivet Face of AIDS som dokumenterar över trettio år av hiv och aids historia. Eftersom filmarkivet är skapat samtidigt som pandemin sker, är det ett fantastiskt material att arbeta med, framför allt när man i efterhand vill skriva historien, säger Mariah Larsson, professor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Face of AIDS-filmarkivet vid Karolinska Institutet består av mer än 700 timmars obearbetade och redigerade filmklipp, filmade över hela världen av filmskaparen och journalisten Staffan Hildebrand. Materialet dokumenterar hiv/aids-pandemin genom konferenser och möten; intervjuer med aktivister, läkare, smittade och forskare. Boken för samman en rad olika akademiska perspektiv – från medie- och filmvetenskap, medicinhistoria, genusstudier, historia och kulturstudier – för att belysa minnen, diskurser, trauman och aktivism som finns representerat i arkivmaterialet.

– Hiv och aids är ett djupgående historiskt trauma som behöver belysas ur många olika perspektiv, inte minst humanistiska. En av de mer oväntade infallsvinklarna i vår antologi handlar om hur väntan – på döden eller på ett botemedel – gestaltas i det här dokumentära materialet, säger Mariah.

Hiv och aids har i dag en ganska undanskymd plats i västvärlden, eftersom det numera finns så pass bra läkemedel att ett normalt liv, trots sjukdomen, är möjligt. Trots detta drabbas fortfarande personer med hiv av rädsla, fördomar och stigmatisering, som i sin tur beror dels på okunskap, dels på den historia som förknippas med hiv och aids. Därför är det viktigt att lyfta och diskutera pandemins utveckling för att få förståelse för hur, exempelvis, processen med att peka ut "skyldiga" och "oskyldiga" offer för viruset fungerade och hur detta än i dag färgar vår uppfattning om vad viruset är.

Det är nu ungefär en generation sedan pandemin bröt ut och det är viktigt att blicka tillbaka innan de som överlevde och kan lämna vittnesmål är borta, menar Mariah Larsson.

– Jämför med Jonas Gardells stora projekt Torka aldrig tårar utan handskar eller alla de dokumentärer och dramafilmer som kommit relativt nyligen och blickar tillbaka, från 120 BPM och How to survive a plague till Dallas Buyers Club. En viktigt poäng här är att i Face of AIDS-arkivet återfinns flera av dem som inte överlevde.

Utöver Mariah Larsson bidrar följande forskare från Linnéuniversitetet till boken: Dagmar Brunow, lektor i filmvetenskap, Tommy Gustafsson, professor i filmvetenskap, Anna Sofia Rossholm, docent i filmvetenskap, Beate Schirrmacher, lektor i litteraturvetenskap, och Cecilia Trenter, docent i historia. Till denna grupp kan också Elisabet Björklund räknas, då hon för tillfället är tjänstledig från sin anställning på Linnéuniversitetet.