Bättre rutiner behövs vid forensisk omvårdnad

Forensisk vård innebär att hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens möter rättsväsendets i mötet med våldsutsatta personer, gärningsmän och närstående. Josefin Rahmqvist, doktorand i vårdvetenskap, har i en ny avhandling tittat på hur denna kompetens ser ut på våra akutmottagningar och vad vi kan göra för att förbättra den.

Varje år drabbas flera miljoner människor av våld världen över och det orsakar död, skada och långvarigt lidande. Akutmottagningar är en viktig samhällsinstans när det gäller att upptäcka våldsutsatthet och erbjuda vård som förebygger ohälsa och minskar detta lidande. Detta kräver dock att det finns en beredskap för, och kunskap om, forensisk vård på mottagningarna.

– Min forskning handlar om att utforska forensisk vård för våldsutsatta personer och deras familjemedlemmar på våra akutmottagningar runt om i Sverige, säger Josefin Rahmqvist.

Vård efter våldsutsatthet kan benämnas forensisk vård eftersom den är specifik i att den tar vara på rättsliga aspekter. Utöver medicinska åtgärder innefattar denna vård att upptäcka våldsutsatthet, bemöta och erbjuda stöd, spårsäkra, dokumentera och samverka med polis, socialtjänst och andra organisationer eller myndigheter i samhället som kan erbjuda fortsatt stöd och hjälp.

Avhandlingen visar att det ofta saknas beredskap för forensisk vård för alla typer av våldsutsatta patienter. Organiseringen av forensisk vård fokuserar ofta på kvinnor och barn, och familjemedlemmar är sällan inkluderade i riktlinjer eller rutiner. Detta kan leda till att vissa våldsutsatta patienter inte erbjuds forensisk vård och våldet som orsakar ohälsa lämnas därhän. Resultaten pekar på att våldsutsatta patienters eller familjemedlemmars upplevelser kan ha en långsiktig inverkan på deras liv och att bristfälliga bemötanden i de vårdande relationerna påverkar möjligheterna att återskapa en känsla av trygghet och tillit i livet och till samhället.

– Vi kunde också se att få sjuksköterskor hade specifik utbildning inom forensisk vård, och att många ansåg sig vara i behov av mer kunskap inom området, säger Josefin Rahmqvist. Sjuksköterskorna beskrev att den största utmaningen vid forensisk vård var att skapa ett vårdande möte. Det vårdande mötet ansågs vara en förutsättning för att ingripa och ta sig an våldsutsatthet. Det fanns flera hinder för att skapa ett vårdande möte såsom bristande kunskap och prioritet för detta på akutmottagningen. Många gånger kunde sjuksköterskorna inte övervinna dessa hinder vilket innebar att patienters våldsutsatthet lämnades utan åtgärd.

För att säkerställa lika vård för alla våldsutsatta personer behövs tydliga nationella riktlinjer och rutiner för alla aspekter av forensisk vård, visar Josefin Rahmqvists avhandling. Dessa rutiner bör även inkludera familjemedlemmar i vården, utan att riskera den våldsutsattas säkerhet.

Länk till anhandlingen: Forensic care for victims of violence and their family members in the emergency department

Länk till bilder på Josefin Rahmqvist: https://lnu.app.box.com/folder/57798995398

Kontakt

Josefin Rahmqvist, mobil 070-752 32 68, e-post josefin.rahmqvist@lnu.se
Liv Ravnböl, forskningskommunikatör, mobil 076-76 036 66, e-post liv.ravnbol@lnu.se