Insektsgift upptäckt i världens längsta djur
Världens längsta djur, slemmasken långsnöre som kan bli upp till 55 meter lång, producerar nervgifter som kan döda både krabbor och kackerlackor. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, och som publiceras idag i Scientific Reports. Gifterna skulle kunna användas i till exempel insektsbekämpningsmedel inom jordbruket.
Bild: Slemmasken långsnöre i laboratoriet, hopkurad. Foto: Erik Jacobsson.
– Det här peptidtoxinet är det giftigaste ämne som någon har hittat i den svenska djurvärlden och att det dessutom kan vara användbart är extra spännande. Sedan tidigare vet vi att peptidtoxiner finns hos till exempel kägelsnäckor som lever i tropiska vatten. De här slemmaskarna finns i kallare vatten, bland annat på svenska västkusten, säger Ulf Göransson, professor i farmakognosi vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet, och den som har lett studien.
Forskargruppen består av forskare från de tre svenska universiteten, däribland Håkan Andersson, lektor i tillämpad biokemi vid Linnéuniversitetet, samt kollegor från Belgien och Australien. De har studerat en grupp av marina maskar dit slemmasken långsnöre, Lineus longissimus, hör. Hittills finns det få studier gjorda på slemmaskarnas kemi, men i den här studien har forskargruppen hittat proteinbaserade nervgifter i just arten långsnöre. När masken retas ger den ifrån sig stora mängder av tjockt slem som är toxiskt (giftigt) för bland annat kräftdjur. Forskarna plockade ut det mest förekommande toxinet från slemmet och upptäckte att det kunde paralysera och döda kräftdjur och kackerlackor.
Toxiner påverkar ofta jonkanaler; proteiner som styr transporten av olika joner in i och ut ur celler. Forskarna visade att det isolerade toxinet hämmar inaktiveringen av natriumkanaler hos ryggradslösa djur från tre olika arter: tysk kackerlacka, bananfluga och varroakvalster. Det orsakar kontinuerlig elektrisk signalering i nerver och muskulatur vilket ger upphov till paralys.
I laboratorietester har man undersökt hur toxinet påverkar natriumkanaler hos däggdjur. Där blev reaktionen inte alls lika stark. Därför tror forskarna att toxinet förmodligen inte är giftigt för människor eller andra däggdjur.
Idag används liknande nervgifter, som utvunnits ur ormar, spindlar och kägelsnäckor, som bland annat läkemedel, farmakologiska verktyg, inom bioteknik och som insektsbekämpningsmedel inom jordbruket. Forskarna tror att även gifterna från långsnöre kan användas vid utveckling av nya bekämpningsmedel för insekter. Peptidtoxinets effekt på kräftdjur och kackerlackor är mycket stark, och det är troligt att det skulle vara effektivt för att bekämpa insekter.
– Många av de substanser som används har av EU listats som önskvärda att byta ut, så det finns ett stort behov av nya, grönare växtskyddsmedel. Ett problem är resistensutveckling bland skadedjur och ett annat är miljöpåverkan från substanserna själva. Alfa-nemertiderna, som våra gifter heter, är biologiskt nedbrytbara, säger Håkan Andersson.
– Ur forskningssynpunkt är det spännande att få vara med om att hitta ett nytt gift i vår egen fauna, i en djurgrupp som är i princip outforskad. Och att vi själva har gjort allt längs hela kedjan, från upptäckten av att ämnet finns i långsnöre till att beskriva strukturen på toxinet och studera effekten, avslutar Ulf Göransson.
Mer information
- Håkan Andersson, lektor vid Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry och forskningsledare för Bioactive Polymers Laboratory vid Linnéuniversitetet, hakan.andersson@lnu.se, 0480-44 62 24
- Anders Runesson, forskningskommunikatör vid Linnéuniversitetet, anders.runesson@lnu.se, 073-064 82 71
Erik Jacobsson et al; 'Peptide ion channel toxins from the bootlace worm, the longest animal on Earth'; http://nature.com/articles/doi:10.1038/s41598-018-22305-w, Scientific Reports 2018