Kisel har avgörande inverkan på planetens klimat

Jarone Pinhassi, professor i mikrobiologi, samt de unga forskarna Hanna Farnelid och Daniel Lundin, alla från Linnéuniversitetet, är medsökande i ett femårigt forskningsprojekt om det globala kretsloppet för kisel som idag får drygt 34 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Huvudsökande är Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet. Forskarna ska undersöka hur  kretsloppet för kisel har förändrats under årmiljonerna.

– Kisel spelar en avgörande roll i de globala kretsloppen av näringsämnen och inverkar därigenom på vår planets klimat och oceanernas produktivitet, säger Jarone Pinhassi.

Kisel är avgörande för hur många kiselalger som kan leva eftersom dessa alger behöver stora mängder kisel till sina skal. Kiselalger kan tyckas små och oansenliga, men i världshaven tar de upp ungefär 53 miljoner ton kol varje dag i form av koldioxid genom fotosyntesen. Denna siffra kan jämföras med att mänsklighetens användning av fossila bränslen varje dag släpper ut ungefär 21 miljoner ton kol. När kiselalgerna sedan dör, och sjunker mot bottnen, spelar de en viktig roll i att ta med sig koldioxid från ytvattnet ner i djuphaven.

– I det här projektet vill vi ta reda på hur kiselalger konkurrerar med andra alger som nyligen visat sig också utnyttja kisel. I våra nya lokaler här vid Linnéuniversitetet har vi fina klimatkammare som gör det möjligt att göra sådana avancerade experiment.

Jarone Pinhassi och hans kollegor ska i det nya projektet undersöka hur kiselalger och andra växtplankton kan ha bidragit till att reglera kiselhalterna i havet under den senaste årmiljarden. Forskarna har identifierat tre tidsperioder som med stor sannolikhet omfattats av påtagliga, men tämligen outforskade, förändringar i kislets kretslopp i havet. Den äldsta perioden handlar om övergången från bakteriernas dominans till tidiga växtplanktons fotosyntes för 1 000 till 500 miljoner år sedan. Nästa period rör utvecklingen av kiselalger och dess släktingar för cirka 200 miljoner år sedan. Sista perioden sträcker sig från 66 miljoner år sedan fram till idag, då det förekommit stora variationer i kiselhalterna i havet genom tillflöden från land.

– Det blir otroligt spännande att jobba i ett multidisciplinärt team – med allt från genetiska analyser till geologi – för att finna ny kunskap om hur mikroorganismer i havet reglerar näringsflöden som har inverkan på global skala, säger Jarone Pinhassi.

Kontakt

Jarone Pinhassi, professor i mikrobiologi, telefon 072-594 94 48, mejl jarone.pinhassi@lnu.se
Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05, mejl annika.sand@lnu.se

Bildtext: Kiselalger. Fotograf: Gordon Taylor