Ny avhandling undersöker röster om ojämlikhet i litteraturen
Vad kan en av de största författarna i den svenska 1900-talslitteraturen lära oss om förtryck och motstånd? Anna Salomonsson undersöker i sin litteraturvetenskapliga avhandling hur ojämlika kulturmöten gestaltas i tre verk av författaren Sara Lidman – och resultatet visar att förtryck och motstånd till viss del ser likadant ut överallt, oberoende av var det sker.
I avhandlingen "Skeendet på stället": Röster och samtidigheter i tre verk av Sara Lidman har Anna Salomonsson intresserat sig för hur kulturmöten som är präglade av ojämlika och koloniala maktförhållanden gestaltas i tre böcker av författaren Sara Lidman (1923–2004). I romanerna Hjortronlandet (1955) och Med fem diamanter (1964) samt reportageboken Samtal i Hanoi (1966) skildrar Lidman möten mellan personer av olika kön, klasser och etniciteter. Böckerna utspelar sig i Norrland under tidigt 1900-tal, i Kenya på tröskeln till självständighet på 1960-talet samt i Vietnam, som i flera decennier utkämpade ett blodigt kolonialkrig, först mot Frankrike och sedan mot USA. Böckerna innehåller en rad röster i olika samtal om respektive lands historia och samhälle, och hur olika typer av maktrelationer präglar dessa samtal. Böckerna visar olika typer av förtryck, men också olika slags motståndsstrategier som bekämpar förtrycket.
– Ett av avhandlingens viktigaste resultat är hur såväl förtryck som motstånd har vissa likheter överallt, trots geografiska och kulturella skillnader. Det gäller exempelvis relationen mellan den enskilde individen och stora maktstrukturer såsom stater eller mäktiga ekonomiska intressen, säger Anna.
Globaliseringen präglad av ojämlikhet
Avhandlingen tecknar också bilden av hur djupt samhällsengagerad Lidman var; hon var ett ledande namn i den svenska proteströrelsen mot USA:s krig i Vietnam och var dessutom en av ytterst få västerländska författare som upplevde kriget på plats. De problem Anna analyserar är i högsta grad relevanta även i dag, såväl nationellt som globalt.
– Vi lever i en värld där globaliseringen fortfarande präglas av de ojämlikheter mellan länder och folk som grundlades under många hundra års kolonialism. Lidmans texter lär oss att noga lyssna på de röster och berättelser som finns om dessa ojämlikheter och att var och en av oss begrundar sitt eget ansvar.
Mer information
Anna Salomonsson antogs som doktorand i litteraturvetenskap 2012. Under sin forskarutbildning har hon ingått i spetsforskningsmiljön Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, som är inriktad på att undersöka kulturmöten och de samtidiga röster som ingår i dessa. Anna kommer med all sannolikhet att fortsätt sin forskning inom detta område och kommer eventuellt att fortsätta med att särskilt utforska den norrländska litteraturen.
Kontakt
Anna Salomonsson, 0470-70 84 68, anna.salomonsson@lnu.se
Simon Kristoffersson, forskningskommunikatör, 0470-70 84 03, simon.kristoffersson@lnu.se