penna och papper

Ny forskning visar lärarens olika roller i skriftliga elevomdömen

Hur skriver lärare omdömen om sina elever? I en ny avhandling har Annelie Johansson, doktorand i svenska språket med didaktisk inriktning, studerat grundskollärares bedömningsspråk i skriftliga omdömen. Resultatet visar att lärarna i texterna intar fyra olika roller – rapportören, processaren, fostraren och coachen.

Omdömen är tex­ter som elever, lärare och föräldrar möter och samtalar om. Men vad gör lärarna i texterna, vad bedömer de – och hur uttrycker de sig? Re­sultatet visar att lärare ikläder sig fyra olika roller: rap­portören, pro­cessaren, fostraren och coachen. Lärarna växlar mellan dem när de styr mel­lan insti­tutionella och sociala förväntningar på omdömenas form, innehåll och funktion. Kunskapsbedömningen förväntas vara kärnan i lärarnas texter, och kärnan kan utformas på olika sätt för att nå eleverna och stödja deras utveckling.

– Vilken roll är mest lämplig i en skriven omdömestext? För att följa instruktioner om omdömens innehåll ska läraren visa sig mer som processare och rapportör än som fostrare. Lärares tidsbrist leder dock till texter som till en del består av klippande och klistrande och därmed inte är så individuellt utformade. För att elevernas utveckling ska synas i texterna behövs inslag av läraren som coachande. En professionell lärare anpassar sig och omdömesskrivandet blir ändamålsenligt med en balans mellan de fyra rollerna, säger Annelie.

Enkätstudien visar lärarnas perspektiv på omdömena, men det är rektorerna som ansvarar för att ta fram de mallar lärarna använder i bedömningar och vilka mallar som används skiljer sig från skola till skola. Hur de tillkommit och utformats spelar dock viss roll för hur lärarna bedömer.

– Ibland har lärarna engagerats i arbetet med att ta fram bedömningsmallen och detta arbete kan vara betydelsefullt för lärarna eftersom lärarna befinner sig mellan rektor och den elev som bedöms, säger Annelie.

Bedömningarna fokuserar på elevernas prestation, process, person­liga egenskaper och beteenden samt elevernas själv­förtroende och förmåga till självreglering. I texterna växlar lärarna mellan ett informellt och ett formellt språkbruk. I det informella språket gör läraren bedömningar av personliga egenskaper: eleven är ”pigg, glad och social” och uttrycker sig pratigt och uppmuntrande med fraser som ”kämpa på, fortsätt så, du kan!”. Lärare med ett formellt språkbruk gör bedömningar som syftar på förmåga, färdigheter och kunskaper: ”du kan utveckla din läsförmåga, du omsätter instruktioner till praktisk handling, har goda kunskaper i momentet rörelse och hastighet”.

– Ingen av skolorna har beslutat att lärarna ska bedöma personliga egen­skaper. I vissa fall gör lärarna motstånd mot mallarna och den administration skrivandet bär med sig, säger Annelie.

Om studien
Studien utgår från enkäter med 39 lärare, samtal med 3 sko­lors rektorer och drygt 2 200 skriftliga omdömen om elever skrivna i tre olika mallar.

Läs mer om avhandlingen Lärares bedömningsspråk. Språkhandlingar, bedömning och språklig utformning i grundskolans skriftliga omdömen: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1264375&dswid=3726

Kontakt
Annelie Johansson, doktorand i svenska språket med didaktisk inriktning, mobil 072–594 13 58, mejl annelie.e.johansson@lnu.se

Simon Kristoffersson, kommunikatör, mobil 073–051 45 09, mejl simon.kristoffersson@lnu.se