Migrationsverket-skylt och staket

Nytt projekt studerar hopp hos asylsökande

Hopp kan hjälpa människor i osäkra situationer att bevara en tro på livet och på att det är möjligt att skapa sig en framtid på den plats där man lever. Men hur kan hopp skapas, upprätthållas eller förloras hos människor som behöver hopp allra mest, som är nyanlända i Sverige som en konsekvens av krig och oro? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet och Malmö universitet undersöka.

Projektets utgångspunkt är att asylsökandes tillvaro på förläggningar i väntan på beslut, eller i egna boenden i färd med att integreras i samhället via skola och arbete, präglas av en osäker och påfrestande väntan och oro. Sådan oro kan skingras av hopp.

– Hopp är av existentiell betydelse. Det ger kraft och också tilltro till framtiden. Utan hopp har man inte mycket att förlora.

– Vårt projekt studerar hoppets sociala dimensioner, det vill säga hur hopp upprätthålls, ökar, minskar eller försvinner i asylsökandes möten med andra människor. Det kan vara medboende, personal på förläggningar, släktingar långt bort som nås genom internet eller telefon, socialsekreterare, migrationsverk och andra i civilsamhället som engagerar sig i migranters situation, men också människor de möter i den svenska vardagen, säger Torun Elsrud, docent och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och projektledare.

Projektet, som fått namnet Söka hopp i gränsland, har fått 5 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet. Det ska studera mottagandet och de första dryga tre åren i det nya landet ur ett hopp-perspektiv. Vad händer med känslor av hopp, osäkerhet och tillit när man nått fram, väntar och får ett besked som har stora konsekvenser för framtiden? Detta ska undersökas genom återkommande intervjuer med 25-30 migranter och observationer i olika asylsammanhang.

– Vi ska också belysa huruvida skillnader i kön, etnicitet, ålder och utbildning har betydelse för de asylsökandes erfarenheter av väntetiden och etablering eller avslag på asylansökan, och vad som genererar eller reducerar hopp och tillit i möten med andra, säger Jesper Andreasson, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet och en av projektets övriga forskare.

Från Malmö universitet deltar Philip Lalander och Marcus Herz, professor respektive docent i socialt arbete. Projektet kommer med sitt analytiska intresse för hopp att kunna bidra med angelägen kunskap om vad myndigheternas beslut – oavsett utgång – innebär för individer som sökt skydd i Sverige.

För mer information, kontakta