Olika smärttillstånds påverkan på smärtförnimmelse och kognitiva förmågor
Smärta från rörelseapparaten innebär ett betydande lidande hos de personer som drabbas och innebär också stora samhällskostnader. I en ny avhandling från Helena Gunnarson kan man se att långvarig smärta ger ökad känslighet för smärta i andra kroppsdelar och försämrad kognitiv förmåga.
Avhandlingen visar att man får en ökad känslighet för smärta i en kroppsdel som är smärtfri om man i en annan kroppsdel upplever ständig smärta. Om man har sådan långvarig smärta får man också en nedsättning av hjärnans förmåga till uppmärksamhet och förmågan att snabbt flytta saker och placera dem på förutbestämda platser.
– Det vi kunde se i studien var att försämringen av hjärnans funktioner påverkade fler förmågor vid långvarig smärta som kändes hela tiden, jämfört med långvarig smärta där personerna upplevde smärtfria stunder och personer som upplevde kortvarig smärta, säger Helena Gunnarsson.
Helena undersökte också om smärtfria personer, där man under en kort stund framkallade smärta, blev sämre på att tänka abstrakt kring vardagliga situationer och fenomen. Resultaten visade att hos friska personer, som upplevde smärta under en kort stund, påverkades inte dessa förmågor.
– Man kan säga att långvarig smärta som känns hela tiden verkar ge större och mer uttalade effekter på hjärnan än kortvarig smärta och långvarig smärta, där stunder av smärtfrihet upplevs säger Helena Gunnarsson.
Skillnaden kan spela roll i vardagligt liv, där en ökad smärtkänslighet även i smärtfria kroppsdelar kan göra att man lättare förnimmer mer smärta, visar Helenas studie. Det kan också innebära sämre förmåga att utföra uppgifter som kräver uppmärksamhet och att vara snabb i praktiska uppgifter där man ska flytta föremål till en viss plats. Det är också möjligt, att personer som upplever smärta utan uppehåll under lång tid kan ha svårt för att planera och fullfölja långsiktiga mål, som tex en längre utbildning eller att fullfölja längre behandlingssekvenser som kräver aktiv medverkan.
Helena Gunnarsson disputerar med sin avhandling 15 juni kl. 10.00 i sal Myrdal, hus K på campus Växjö.
Kontakt
Helena Gunnarsson, helena.gunnarsson@lnu.se, 0470-76 72 02
Liv Ravnböl, forskningskommunikatör, liv.ravnbol@lnu.se, 076-760 36 66