Poliser och polisutbildning i fokus i Almedalen
Linnéuniversitetet fokuserade kring poliser och polisutbildning under en förmiddag i Almedalen. Ola Kronkvist, prefekt och lektor i polisvetenskap, höll samman programmet kring rubrikerna ”Fler poliser, fler problem?” och ”Dagens och framtidens polisutbildning”. Till sin hjälp hade han Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet, samt polisstudenterna Hanna Persson och Kristian Haraldsson.
Det gällande budet från politikerna är att 10.000 fler poliser ska utbildas i landet till år 2024.
Men det är inte helt enkelt att räkna ut hur många poliser som bör utbildas. Enligt Ola Kronkvist finns det ett antal parametrar att ta hänsyn till:
– Vi behöver till exempel veta vilka arbetsuppgifter polisen ska ha och hur stort andel civilanställda de ska ha. Vi behöver ta hänsyn till demografiska förändringar i samhället, men också tillfälliga arbetstoppar inom polisen (antalet torgmöten, EU-toppmöten, fotbolls-EM). Dessutom måste det finnas beredskap inför krissituationer, som exempelvis bränder och terrorattentat.
I år hade man 10.000 sökande till polisutbildningen. Av dem har 760 personer antagits till 1020 platser.
– Från politikernas sida är man nöjda med att kunna säga att "nu har 10.000 sökt polisutbildningen". Men det betyder inte att vi fyller antalet platser, säger Lena Nitz från Polisförbundet.
Ola Kronkvist och Lena Nitz är eniga om att det inte räcker att titta på kvantitet.
– Polisen rekryterar till ett yrke, medan alla andra utbildningar rekryterar till en utbildning och därefter söker studenterna jobb. Ola fortsätter: Attentatet i Stockholm förra året ledde till en boom av antalet sökande. Men är det rätt typ av sökande? Vilken bild av polisyrket är det vi rekryterar till?
– Det är för snävt att fokusera på antalet uniformer. Det är också viktigt att vad som är i uniformen, påpekar Lena Nitz.
Kvalitet i utbildningen är självklart också viktigt.
– Sedan vi startade polisutbildningen 2001 i Växjö har vi inte haft någon kvalitetsgranskning av vår utbildning från polismyndigheten, berättar Ola Kronkvist. Vi själva granskar givetvis våra kurser, men vår beställare har faktiskt inte gjort någon sådan granskning.
Jämna volymer av studenter ser han också som en långsiktig framgångsfaktor för polisutbildningen. Eftersom antalet polisstudenter i Växjö under åren har varierat mellan ett intag från 72 upp till 325 nya studenter varje termin, med nollintag något år, så är det väldigt svårt för utbildningen att planera både personal men också lokaler.
Går det då att få högskolepoäng för att skjuta pistol? Ola Kronkvist svarar ja på den frågan:
– Ja, färdigheter kan poängsättas om vi gör det på rätt sätt. Att skjuta pistol handlar inte "panget" – man måste förstå när man får skjuta, var man ska skjuta för att träffa på ett bra sätt, vad man gör om man träffar och så vidare.
Han fortsätter:
– I hela vår utbildning är teori och praktik integrerade. Man måste läsa sig till en teoretisk bas, och sedan måste man ha tid till att öva. Det gör utbildningen extremt undervisningstät med cirka 20 lärarledda timmar i veckan.
Två statliga utredningar har kommit fram till att polisutbildningen behöver vara tre år. Ola Kronkvist instämmer:
– Utbildningen är idag ett halvår för kort, eftersom nya moment har förts in efter hand. Studenterna måste också hinna läsa sina böcker, de måste träna på sina fysiska förmågor, och de måste också få utrymme att reflektera över det de lär sig. Det är ett stort problem om de inte hinner med det.
En treårig högskoleutbildning skulle öppna upp för studenterna att kunna tillgodogöra sig utbildning i hela världen. Han gör en jämförelse med sjuksköterskeutbildningen. En sjuksköterska kan vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska inom till exempel akutvård.
– Tänk om man som polis kunde vidareutbilda sig genom att läsa en magister i kriminalteknik, till exempel. Det skulle också öppna upp för att poliser blir forskare.
Lena Nitz påpekar också att polisnära forskning är enormt angeläget. Man måste gifta ihop det praktiknära med forskningen, säger hon.
– Det finns väldigt få personer med erfarenhet från polisväsendet som forskar, berättar Ola Kronkvist. Det har gjort att forskning om polisen ofta görs av personer med liten kunskap om verksamheten. Studier visar att poliser är väldigt skeptiska till forskare. Det kan vara en orsak till det. Polisen behöver uppgradera värdet av teoretiska färdigheter.
Bildtext övre bild:
Lena Nitz, Polisförbundet, och Ola Kronkvist, Linnéuniversitetet
Bildtext nedre bild: Polisstudenterna Hanna Persson (till vänster) och Kristian Haraldsson (till höger) pratar med Ola Kronkvist (mitten).
