Så kan digitala verktyg integreras bättre i matematikundervisningen
Användandet av digital teknik i matematikundervisningen har inte gett de resultat man förväntat sig. Miguel Perez forskning visar hur lärare och forskare kan samarbeta på ett bättre sätt för att utnyttja potentialen i digitala verktyg.
När digitala verktyg används i matematikundervisningen kan man få positiva effekter, som att elevernas motivation höjs. Samtidigt finns en risk att negativa effekter uppstår om lärarna varken anpassar sina undervisningstekniker till det digitala verktyget eller anpassar verktyget till sina befintliga tekniker. Resultatet blir en komplex situation som kan vara svår för lärarna att utvärdera.
– Digitala verktyg förändrar i grunden vad det innebär att göra matematik och lärarna är inte alltid beredda på detta. De kan behöva stöd i form av olika resurser, till exempel hur man kan undervisa med ett digitalt verktyg. Men om dessa exempel inte är lärarnas egna finns det en risk att det inte sker någon anpassning, utan verktyget och lärarnas undervisningstekniker blir frånkopplade från varandra. Det som kan hända då är att trots att det digitala verktyget används, bidrar inte användningen till bättre förutsättningar för elever att lära sig matematik.
Det säger Miguel Perez, nybliven doktor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet. Han har till sin avhandling arbetat med högstadie- och gymnasielärare och med ett digitalt verktyg i geometri, algebra och analys vid namn GeoGebra. Miguels forskning visar att det som har fungerat är när lärare själva ansvarat för att ta fram undervisningsaktiviteter grundade på teoretiska principer som forskaren föreslår. Lärarna har fått nya sätt att utvärdera sin undervisning, vilket har resulterat i att de har identifierat och genomfört viktiga förändringar i undervisningen.
– Jag har gett lärarna teoretiska verktyg som de har de använt för planering, genomförande och utvärdering av undervisning med digitala verktyg. Min forskning visar också vilken typ av kompetensutveckling av lärare som sannolikt är ineffektiv och vilken som verkar vara mer effektiv för att lärarens användning av digital teknik ska kunna stödja elevers lärande i matematik.
Miguel Perez har en magisterexamen i tillämpad matematik och en lärarexamen i matematik/data. Han har arbetat som lärare både i skolan och på Linnéuniversitetet. Miguel ser samarbetet med lärare och elever som det mest spännande i sin forskning. Han beskriver känslan när man lyckas få ordning på egna tankar genom att hitta eller skapa begrepp som fångar innebörden i eller beskriver komplicerade företeelser. Hur allt plötsligt kan se enkelt och självklart ut och man kan gå vidare.
– Jag kommer nog att fortsätta forska med digitala verktyg. Aktuellt nu är att programmering ska in i matematiken. Detta är intressant för att det finns en stor risk att det blir en liknande situation som med digital teknik; att implementeringen inte är tillräckligt genomtänkt och att oönskade effekter kan uppstå.
Kontakt
Miguel Perez, doktor i matematikdidaktik, tel 073-021 79 72, e-post miguel.perez@lnu.se
Anders Runesson, forskningskommunikatör, tel 0470-70 81 70, e-post anders.runesson@lnu.se