Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt
Vad får man när man låter 40 forskare inom naturvetenskap och teknik från Linnéuniversitetet besöka 50 skolklasser i Kronobergs län? En spännande förmiddag där eleverna får reda på vad en forskare är och gör, och forskarna vad barn och ungdomar på mellan- och högstadiet funderar på när det gäller forskning och framtiden.
Film: Följ med forskaren Andreas Svensson till Montessoriskolan i Växjö.
"Vad är din favoritmat? Är du gift? Har du något husdjur? Har du vit rock på dig? Hur är det att forska om n-a-n-o-s-t-r-u-k-t-u-r-e-r?"
Det är några av de frågor som eleverna i klass 4 i Åryd skola öster om Växjö har tänkt ut inför besöket av Magnus Paulsson, docent i fysik.
"Jag gillar pasta, jag är sambo sedan sex år så jag är nästan gift, jag har en katt som heter Ponyo, och nej, jag har vanliga kläder", blir svaren. Och det där med nanostrukturer berättar Magnus mer om, liksom om rymden och annat som en fysiker kan syssla med, samt hur det kom sig att han själv började forska en gång för tjugo år sedan.
40 forskare i 50 klasser på 23 skolor
Magnus var en av 40 forskare inom naturvetenskap, matematik och teknik vid Linnéuniversitetet som i tisdags, iklädda gula huvtröjor, åkte ut till 50 klasser i årskurs 4-9 på 23 skolor i Kronobergs län under rubriken Science Outreach – att nå ut med forskning. Och ut nådde man, till 1 000 elever från Markaryd i sydväst till Älghult i nordöst. Besöken var en belöning för goda insatser av dessa klasser inom Mot nya höjder, en gemensam satsning av Region Kronoberg, Linnéuniversitetet och Länsstyrelsen i Kronoberg för att öka elevers intresse för naturvetenskap, teknik och matematik.
Mötena mellan elever och forskare blev mycket uppskattade. Eleverna fick reda på hur man kan forska om robotar, isbrytare, ögon, virus, fisk, granar, konstgjorda kroppsdelar, virtual reality, talande stolar, primtal och mycket mer. De fick se att en forskare kan vara precis vem som helst och höra att man kan forska om vad som helst. Forskarna i sin tur fick reda på vad eleverna tänkte om forskning och vilka funderingar de hade om forskarnas ämnen.
– Jag tyckte det här var lika roligt som barnen jag höll lektionen för! Jag tror att vi alla har lärt oss mycket av denna erfarenhet och blivit bättre människor, lärare och forskare, säger Marcelo Ketzer, professor vid institutionen för biologi och miljö, som besökte Vederslövs skola och berättade om liv nere i havsdjupet dit solens strålar inte når.
Eleverna i klass 3-6 på Hamnedaskolan i Ljungby kommun fick bland annat skriva en algoritm för en robot som skulle göra en smörgås. Algoritmerna testades sedan på roboten, i form av Susanna Nordmark, doktorand i medieteknik. En lärorik uppgift som innebar mycket funderande och omtänkande.
"Susanna inspirerade oss i över 1,5 h. Ett stort stort tack till Susanna Nordmark och samtliga inblandade i terminsbelöningen inom Mot Nya Höjder. Jättekul, trevligt och mycket intressant.", skriver skolan i sin blogg.
ABC 80 + Counter-Strike = falskt
Tillbaka till Åryd, där Magnus Paulsson berättar om datorer från 1980-talet och om hur nanoteknik gjort det möjligt att få plats med oändligt mycket i dagens små smarta mobiler. För nej, det skulle inte gå att spela Counter-Strike på en ABC 80, vilket en elev undrar. Möjligen Masken.
Magnus frågar även om huruvida man fastnar med tungan när man slickar på en stolpe av metall eller på ett träd. Det visar sig, kanske inte helt oväntat, att flera i klass 4 har forskat inom just detta område.
"Hur mycket tjänar du?" är en annan fråga Magnus får. Svaret blir att han som forskare tjänar bra och dessutom får bestämma själv vad han vill göra. Två par ögon möter varandra inom en tiondels sekund och en elev säger till sin kompis: "Du, vi blir forskare!".
Huvudbilden: Helena Vandesande, doktorand i virologi, berättar om sin forskning på Gustavslundsskolan i Växjö. Fler bilder finns på Linnéuniversitetets twittersida.