Förlossningsdepression påverkar föräldrarna i flera år

– Både mammor och pappor beskrev upplevelser av otillräcklighet som mest stressande, berättar Maude Johansson. Graviditetsproblem och/eller en traumatisk förlossning medverkade till depression och ångest hos mödrarna och påverkade också fäderna negativt.

Maude Johansson har i sin undersökning studerat förekomsten av postpartum depression och föräldrastress hos 700 mödrar och 646 fäder.

Den första studien av förekomsten av PPD och föräldrastress genomfördes 25 månader efter förlossningen. Den visade att över 11 procent av mödrarna och nästan 5 procent av fäderna upplevde PPD.

– Föräldrar med symptom på postpartum depression upplevde mer föräldrastress, kände sig mer inkompetenta i föräldraskapet och hade fler relationsproblem till sin partner än föräldrar som inte haft postpartum depression, säger Maude Johansson.

Den andra studien genomfördes 30 månader efter förlossningen och då hade 14.9 procent av mödrarna och 11.5 procent av fäderna symptom på postpartum depression. Resultatet tyder på att depressiva symtom ökar efter det första året, särskilt hos fäderna.

En tredje del i avhandlingen var en intervjustudie som undersökte mammor och pappors egna erfarenheter av postpartum depression och föräldrastress efter förlossningen.

– Intervjuerna visar att depressionen påverkar relationen till partnern, och särskilt mödrarna beskrev relationsproblem till sin partner, säger Maude Johansson. Trots att en del mödrars depression var identifierad fick inte alla behandling för sina symptom, men de som fick behandling beskrev stödet från barnhälsovårdsjuksköterskan som excellent.  

Slutsatsen i avhandlingen är att postpartum depression och depressiva symptom har en stor inverkan på föräldrarnas dagliga liv, och att PPD inte verkar klinga av de första åren efter förlossningen, utan hos pappor i synnerhet verkar de depressiva symptomen öka efter hand.

Det verkar också som att mammor och pappor uttrycker psykisk ohälsa på olika sätt och att det kan vara svårt dem själva, omgivningen och primärvården att förstå att deras symptom kan bero på depression.

Har du några råd du skulle vilja ge till dem som arbetar med de här frågorna?

– Det är viktigt att blivande föräldrar får information om PPD, särskilt pappor eftersom deras symptom kan vara svårare att identifiera, säger Maude Johansson.

­– Föräldrar med postpartum depression, depressiva symptom och hög stress behöver tidigt få stöd och behandling. Båda föräldrarna behöver få behandling, eftersom alla påverkas om en i familjen har PPD. Men tyvärr finns det tecken på att primärvården inte har tillräckligt med resurser för att upptäcka och stödja de här föräldrarna.

– Det finns en risk att PPD medikaliseras. Det är olyckligt eftersom det för många handlar om övergående problem om föräldrarna erbjuds rätt samtalsstöd.

– Det är inte bara tidiga insatser som är viktiga, vården måste också vara uppmärksamma på mödrarnas psykiska hälsa under barnets hela förskoletid, svslutar Maude Johansson.

Mer information

Maude Johansson disputerar på fredag den 30 augusti kl. 13.00 i sal Wicksell, hus K, Växjö, med avhandlingen Postpartum depression, depressiva symtom och föräldrastress hos mammor och pappor 25-30 månader efter förlossningen: Ett familjeperspektiv.

Kontakt

Maude Johansson, mejl maude.johansson@lnu.se, telefon 072-594 16 77
Annika Sand, pressansvarig, mejl annika.sand@lnu.se, telefon 076-830 01 05