Ett plankton sett ur mikroskop

Höga halter av mikroplaster i Växjösjön

Under hösten 2018 genomförde studenter vid Linnéuniversitetet en undersökning av vattenmiljön i Växjösjön med den tillhörande Lagunen (en infiltrationsanläggning för dagvatten). Arbetet var ett projekt i en kurs på ingenjörsprogrammet med inriktning mot Energi och Miljö. Ett av projekten undersökte förekomsten av mikroplaster och andra projekt undersökte vattenkemin i Växjösjön och dess större tillrinningsflöden.

Bildtext: Ett zooplankton från undersökningen som har ätit en blå plastfiber (bild: privat).

Andreas Hedrén, sjömiljöansvarig vid Växjö kommun, var en viktig diskussionspart vid bestämning av provtagningspunkter och typer av analys, och deltog även vid en del av provinsamlingen och den efterföljande utvärderingen.

– Till grund för undersökningen av mikroplaster använde vi ett urval av de forskningsarbeten som gjorts i Sverige, berättar kemist Charlotte Parsland, Linnéuniversitetet. Vid insamlingen begränsade vi storleken på de fragment vi undersökte till en diameter av 300 µm (1 µm är 1 miljondels meter). Fragmenten tog vi upp med trål eller genom att ta ut sedimentkärnor på sjöbottnen.

Resultaten från undersökningen av ytvattnet visade på en oväntat hög halt av mikroplaster om man jämför med andra sötvattenundersökningar i Sverige.

– När vi undersökte fragmenten i ytvattnet var majoriteten plastfibrer av olika färger, och vi kunde även analysera plastsorten till polyeten i vissa andra fragment, förklarar Charlotte Parsland.

I sedimentproverna var det en större andel svarta partiklar vars ursprung är svårbestämt, förklarar hon.

– Med tanke på deras form och färg, skulle det kunna vara gummirester från däckslitage. De svarta partiklarna fanns i större antal i Lagunen, och det var väntat eftersom den får ta emot det dagvatten som rinner mot Växjösjön.

Nytt fenomen?
Ingenjörsstudenternas studie kan ses som en indikation på att det möjligen finns ett fenomen i tätortsnära sötvattenmiljöer som vi inte varit riktigt medvetna om hittills.

– Samtidigt ska vi komma ihåg att vi behöver göra ett betydligt mer systematiskt och omfattande arbete för att kunna uttala oss om hur det faktiskt ser ut i till exempel Växjösjön, påpekar Charlotte Parsland. Vi hoppas få möjlighet att göra en utökad studie för att undersöka detta.

Undersökning av mikroplaster, dess källor, utbredning, effekter och hur man bäst ska analysera dem på ett systematiskt och jämförelsebart sätt är ett arbete som är under uppbyggnad i forskarvärlden.

– Så länge vi inte vet den miljömässiga effekten av mikroplast är det bäst att tillämpa försiktighetsprincipen och arbeta för att fylla i kunskapsluckorna, avslutar Charlotte Parsland. Samtidigt är det mycket viktigt att vi minskar utsläppen i miljön. Plast kan vara bra, men bara om vi kan sluta kretsloppet.