Ny avhandling om validering av yrkeskunskap
Maria Johansson disputerade nyligen i pedagogik med en avhandling som handlar om validering yrkeskunskap. Hon har studerat hur valideringen inför antagningen yrkeslärarprogrammet går till vid de tio lärosäten som ger utbildningen i Sverige, något som har visat sig vara en komplicerad process.
– Det viktigaste för mig var att verkligen försöka förstå komplexiteten i valideringen av yrkeskunskap. Detta och vad valideringen i förlängningen gör med vår syn på yrkeskunskapen, var vad jag ville beskriva i min avhandling, säger Maria Johansson.
När en blivande student söker ett yrkeslärarprogram ska hen ha allmän behörighet plus den särskilda behörigheten ”kvalificerad och relevant yrkeskunskap”. Inför antagningen valideras yrkeskunskapen, det vill säga man bedömer om de sökande har relevant yrkeskunskap inom de yrkesämnen som ansökan avser. Drygt 200 yrkesämnen ryms inom begreppet yrkeskunskap i antagningsprocessen och de har alla utarbetade kriterier för hur de ska valideras.Kriterierna ärgenerella och sinsemellan ganska lika för de olika ämnena.
För antagning till yrkeslärarprogrammet är det den sökandes arbetsgivarintyg/betyg och skriftliga berättelser om yrkeskunskapen som valideras.
– Att beskriva kunskap i skrift är vanligt inom akademin, men det är inte något som exempelvis frisörer brukar göra när de skapar en frisyr. Viktiga aspekter av yrkeskunskapen är tyst, påpekar Maria. Det kan vara väldigt svårt att beskriva något som man inte tidigare formulerat eller som inte går att formulera.
Dessutom kan kriterierna verka ganska främmande i relation till yrket och den yrkeskunskap som finns i det. Yrkeskunskapen anpassas och tranformeras på så sätt för att passa utbildningssystemet.
– Risken är därmed att den förenklas. Yrkeskunskap är i själva verket ofta avancerad men svår att formulera i ord. Därför är den också svår att hantera med dessa metoder när det kommer till validering.
– Det kan också finnas en risk att de som validerar yrkeskunskap drar slutsatser utifrån den skriftliga förmågan hos den sökande och inte utifrån hens yrkeskunskap, menar Maria Johansson. Att delar av yrkeskunskapen är svår att artikulera innebär inte att den är enklare än något annat.
Yrkesutbildning bör därför inte heller ses ett andrahandsval, vilket ofta är fallet, påpekar informanter i Marias studie. Yrkeskunskap har ofta tagit lång tid att utveckla och kan alltså egentligen ses som exklusiv.
Maria Johansson har inte bara studerat hur validering går till på lärosätena, utan också utifrån vilka idéer den organiseras. Utöver det har hon har också intresserat sig för och fördjupat sig i begrepp som yrke och kunskap.
– Min avhandling visar att det är flera kunskapsbegrepp i omlopp i valideringen, och det skapar förvirring. Jag anser att det faktiskt har betydelse vilka begrepp man använder, eftersom annars kan kunskap och lärande blandas samman. Det är viktigt att vi pratar om samma sak så att vi kan förstå varandra.
Maria Johansson säger också att hennes studie påvisar att det kommer in en mängd andra idéer i valideringen, till exempel från olika policydokument. Validering framställs i dessa som väldigt löftesrik och har ofta fokus på ekonomi och sociala frågor, eller på att få fler behöriga yrkeslärare.
– Det innebär att värden som till exempel yrkesstolthet trängs undan. Det gör också att kunskapsfrågan kommer i skymundan, trots att vi påstås leva i kunskapssamhället, påpekar Maria Johansson.
Mer information
Avhandlingens titel är “Institutionalisation of validation and the transformation of vocational knowledge - the case of admission into the Vocational Teacher Education in Sweden”.
Kontakt
Maria Johansson, nydisputerad i pedagogik, telefon 0480-44 63 61, mejl maria.c.johansson@lnu.se
Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05, mejl annika.sand@lnu.se