Nytt forskningsprojekt om extremväders påverkan på biologisk mångfald och pollinerande insekter
Markus Franzén, doktor i ekologi på institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet, har beviljats 3 miljoner kronor av Formas, till sitt forskningsprojekt ”Kombinerade effekter av torka och bete på biodiversitet i jordbrukslandskapet”.
Torkan som rådde i Sverige under sommaren 2018 ledde till en akut brist på föda för betesdjur och blev ett hett nyhetsämne. Tillsammans med Anders Forsman, professor i evolutionär ekologi, har Markus Franzén fått forskningsmedel för att studera hur extrem torka och bete påverkar växt- och djurliv i gräsmarker på Gotland. Insekter är viktiga pollinatörer, och dagfjärilar har visat sig vara bra indikatorer på artrikedom och miljöns tillstånd. Det är framförallt Väddnätfjärilen, en blombesökande dagfjäril, som ska studeras i projektet, liksom dess värdväxt Ängsvädd.
– Vår hypotes är att torkan orsakat matbrist för delar av den biologiska mångfalden och för betesdjuren i våra öppna jordbrukslandskap, vilket i sin tur lett till ett intensivare betestryck över större områden, säger Markus Franzén.
I längden kan en kombinerad effekt av torka och intensivt bete leda det till att ekosystem kollapsar, vilket även får konsekvenser för lantbrukets produktion av grödor, kött, mjölk, med mera. Ängs- och hagmarker hyser många olika växter och djur som är beroende av betesdjur. Ett väl avvägt bete är positivt för den biologiska mångfalden, då det håller landskapet öppet och dominanta växter begränsas. Ett alltför hårt bete kan dock vara förödande, särskilt för pollinerande insekter. Under den extrema torkan i somras gavs lantbrukare tillstånd för bete på så gott som alla gräsmarker, vilket missgynnar den biologiska mångfalden.
– Vi har sett en väldigt dramatisk minskning av viktiga livsmiljöer efter torkan. Särskilt väddnätfjärilen och arter knutna till fuktiga gräsmarker verkar minskat, säger Markus Franzén.
Det går aldrig att exakt förutsäga vad som kommer att hända i framtiden. Med bättre data och ökade kunskaper om hur olika ekologiska processer påverkas av extrema väderförhållanden kan forskningen göra prognoser om hur utvecklingen kan bli under olika klimatbetingelser. Detta kan ge en ungefärlig bild av framtida scenarier.
– Åtgärder som gynnar insekter och deras värdväxter behöver inte vara svåra att genomföra. Man kan med relativt enkla medel göra väldigt mycket, till exempel avsätta markytor där djuren inte betar så hårt eller inte betar alls. På det sättet får växterna och pollinatörerna en chans att återhämta sig, säger Anders Forsman.
I förlängningen hoppas forskarna att studien ska kunna användas som underlag för framtida utformning av den gemensamma jordbrukspolitiken och därigenom bidra till en hållbar lantbruksproduktion som bevarar den biologiska mångfalden, även under väderförhållanden som extrem torka.
– Ökad kunskap om hur ekologiska processer och biodiversiteten i våra öppna jordbrukslandskap påverkas ger bättre förutsättningar för lantbrukare och för de som utformar regelverken, säger Markus Franzén.
Kontakt
Markus Franzén, mobil 072-594 98 21, mejl markus.franzen@lnu.se
Anders Forsman, mobil 070-627 27 38, mejl anders.forsman@lnu.se
Liv Ravnböl, forskningskommunikatör, mobil 076-76 036 66, mejl liv.ravnbol@lnu.se