Nytt språkforskningslabb involverar studenter och öppnar för samarbeten

Eye-tracking, reaktionstidsmätning och akustiska talanalyser. Det är några av de saker som forskarna – och studenterna – nu kan studera på plats på Linnéuniversitetet, tack vare det nya labbet. Annika Andersson och Gilbert Ambrazaitis, båda lektorer i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet, har tidigare gjort sina studier på ett labb i Lund. Det har skapat ett glapp mellan forskning och undervisning.

– Här kan våra studenter bli en del av vår forskningsmiljö. Vi har redan fyra studenter som kan dra nytta av labbet i sina studier. Vi hoppas att det också kan locka forskare till universitetet, att vi nu har den här utrustningen, och det blir lättare att samarbeta med andra forskare på Linnéuniversitetet, säger Annika.

Studenterna kan bli mer involverade i forskningen eftersom den sker på plats på universitetet. Labbet ger forskarna och studenterna möjlighet att studera hur vi bearbetar språk i hjärnan och hur vi uttalar och betonar ord när vi talar, liksom hur vi uppfattar tal.

– Utbildningarna blir bättre när studenterna får möjlighet att jobba med forskningsrelaterade frågor. Det underlättar också för våra egna forskningsprojekt eftersom vi till exempel kan ta med utrustningen till skolorna vi besöker när vi studerar hur barn talar och uttalar. Vi kan förbereda i lugn och ro. Det är skönt att ha all utrustning här; det ger en större frihet, säger Gilbert.

Förhoppningen är att labbet skapar en än mer levande forskningsmiljö, där bokningslistan för att använda utrustningen är lång. Och att labbet skapar ett brett intresse inom universitetet där nya samarbeten skapas.

– Labbet blir en plats där olika forskningsfält kan mötas, inte minst för att studera olika gränssnitt mellan människa och maskin, sa Jon Helgason, prefekt vid institutionen för svenska språket, när han invigde labbet.