Elev och lärare i studiemiljö

Satsning på lärarassistenter kräver kunskap baserad på forskning

Regeringens kommande satsning på lärarassistenter har nyligen varit ett hett diskussionsämne. Dock saknas kunskap inom området och här hoppas forskare vid Linnéuniversitetet kunna komma till nytta.

I regeringens vårbudget finns en satsning på införandet av lärarassistenter i den svenska skolan. 2019 kommer 475 miljoner kronor att avsättas. Därefter kommer ytterligare 500 miljoner kronor per år att satsas mellan 2020 och 2022. Tanken är att den nya yrkeskategorin ska avlasta lärarna så att de kan renodla sitt arbete och koncentrera sig på undervisning. Dessutom ska Skolverket få i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna.

Det verkar som att alla är överens om denna idé om avlastning och renodling. Däremot finns väldigt lite kunskap om vad den nya yrkeskategorin ska göra, vad de ska kunna, vad de ska heta, vilken behörighet de ska ha, vem som ska utbilda dem eller organisera dem. Och kanske framför allt vad som händer på en skola när man släpper in en ny (yrkes)art i skolans ”ekosystem”? Forskning om fenomenet saknas.

Sedan två år tillbaka har sex forskare vid Linnéuniversitetet arbetat med ett projekt på skolor där de infört lärarassistenter. Forskningsprojektet har följt dem i sitt arbete och pratat med dem. Samtal har också kontinuerligt förts med skolledning, lärare och andra yrkesgrupper på skolorna. Forskarna har följt processerna och sett dess konsekvenser.

Till sommaren upphör fältstudierna och under hösten 2019 och även under 2020 kommer rapporterna från projektet. Men redan nu kan levereras några preliminära slutsatser, bland annat:

  • Det har skett en, för de flesta lärare, uppskattad avgränsning av arbetet till att gälla undervisning.
  • Lärarnas arbetsbelastning upplevs emellertid lika stor som innan mentorerna infördes på skolan.
  • Även om arbetsbelastningen är lika stor kan lärarna uppleva den som mindre psykiskt ansträngande än tidigare.
  • Mentorernas arbetssituation kan upplevas som intensiv och stressande. Det kan ibland vara svårt att avgränsa arbetets innehåll.

Projektets sida på Linnéuniversitetets webbplats