Stefan utforskar sjöröveri och kolonialism i Sydostasien
Kampen mot pirater var en stor del av koloniseringen av Sydostasien – men vilka kontaktytor fanns mellan piraterna och kolonisatörerna, och vilka var egentligen piraterna? Det har Stefan Eklöf Amirell, docent i historia vid Linnéuniversitetet och verksam vid Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, undersökt i sin nya bok Pirates of Empire – Colonisation and Maritime Violence in Southeast Asia.
Sulusjön, Malackasundet och Indokina sågs som de tre mest pirathärjade områdena i Sydostasien under 1800-talet. Stefan har, med fokus på just dessa tre områden, undersökt hur pirater definierades, bekämpades och användes som ett verktyg i den koloniala expansionen, särskilt under den mest intensiva koloniseringsfasen i regionen, från omkring år 1850 till 1920.
Boken belyser också hur sjöröveri alltmer kom att kopplas till ras och etnicitet under 1800-talet. Medan piraterna under det atlantiska sjöröveriets guldålder i början av 1700-talet framför allt var europeer, kom sjöröveri nu att kopplas ihop icke-europeiska folkslag och deras påstådda brist på civilisation.
– Över tid kom piraterna att uppfattas och hanteras på olika sätt av de stora kolonialmakterna i regionen, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Spanien och USA. I Storbritannien kom exempelvis kampen mot piraterna och de våldsamma kampanjerna mot dem att kritiseras starkt från mitten av 1800-talet, medan man i Frankrike sällan ifrågasatte den breda definitionen av pirater i Indokina, som inkluderade såväl pirater till havs som banditer och antikoloniala motståndsrörelser på land, säger Stefan.
Stefan visar att sjöröveri och kusträder fortsatte i stora delar av Sydostasien långt efter mitten av 1800-talet, vilket tidigare studier inte uppmärksammat i någon större utsträckning. Kampen mot pirater var också ett viktigt sätt att motivera den koloniala expansionspolitiken. Det spelade i det sammanhanget mindre roll om piraterna var ett verkligt hot mot handel och sjöfart eller inte – det viktiga var att man lyckades övertyga de ofta motsträviga opinionerna på hemmaplan om att det var nödvändigt att sätta in alla resurser för att bekämpa dem.
Boken ges ut på Cambridge University Press, och finns tillgänglig i fulltext på nätet tack vare särskilt stöd från Riksbankens Jubileumsfond.
– Det är viktigt att forskning så långt som möjligt görs öppet tillgänglig för allmänheten. Särskilt viktigt är det när man forskar om länder och delar av världen där universitet och andra institutioner ofta inte har resurser att köpa in litteratur och forskningsdatabaser. Open access är inte minst en fråga om global rättvisa, säger Stefan.