Stort intresse för temadag om Internet of Things
Behovsstyrd sophämtning. Kontroll på energiförbrukning. Uppkopplade bikupor. Internet of Things, sakernas internet, har många tillämpningar. På IoT tech day visades praktiska exempel på hur uppkopplade sensorer och apparater kan skapa smarta lösningar och ge nya affärsmöjligheter.
Ett 80-tal personer hade anmält sig till en temadag den 29 augusti om Internet of Things, IoT, på Linnéuniversitetet i Kalmar. Dagen arrangerades av institutionen för datavetenskap och medieteknik samt Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet, i samarbete med Kalmar Energi, Kalmar Science Park och Kalmar kommun. På plats fick deltagarna höra företag och forskare berätta om hur sakernas internet, som området ibland kallas på svenska, kan användas inom de mest skilda områden.
Behovsstyrd soptömning
Mikael Westling från Kalmar Energi inledde med att berätta om ett projekt där Kalmarsundsregionens renhållare, KSRR, samlar in information om fyllnadsgraden i soptunnor. Målet är att se om behovsstyrd tömning är ekonomiskt och miljömässigt bättre än traditionell, schemalagd tömning. Ett annat exempel på IoT är sensorer som mäter temperaturerna på olika badplatser i Kalmar och visar dem i kalmarappen. På idélistan finns att koppla upp gatubelysning, livbojar, parkeringsplatser och att mäta vägtemperaturer.
Om kvarteret Alabastern i Växjö, där IoT ger kontroll över lägenheterna i form av exempelvis larm vid översvämning och öppna fönster, översikt över energiförbrukning samt möjlighet att stänga av väggkontakter via mobilen, berättade Håkan Halléhn från Wexnet. Man har nyligen fått beviljat ett EU-projekt vid namn Diaccess, som via en gemensam it-plattform ska skapa bland annat ett smart värmesystem i skolor (1 000 sensorer) och ett snöövervakningssystem (200 kameror och 1 000 sensorer).
Magnus Möller på företaget Norden Machinery i Kalmar gav insikter i hur deras förpackningsmaskiner kan utnyttja sakernas internet. Via appar kan företag som köpt en maskin få information om hur produktionen går, samtidigt som Norden får information om maskinens tillstånd, vilket är till hjälp vid utvecklingen av nya modeller.
Don’t worry, bee happy
Ett jordnära exempel på hur Internet of Things kan användas gav William Robertson från Tieto. Där pågår ett projekt med att digitalisera en bikupa. Sensorer mäter vikten på kupan så man kan se hur mycket honung som produceras, liksom luftfuktighet, temperatur med mera.
I en ny prototyp vill man samla in även ljud, bild och video. Med hjälp av en infraröd kamera kan man inte bara filma, utan även döda kvalster.
– Om man lyssnar på ett bisamhälle kan man få reda på hur de mår, berättade William. Och man blir förvånad när man hör hur många som stjäl honung och förstör bikupor.
Översikt över tekniker
Huvudtalare under förmiddagen var Usman Raza, principal research engineer på Toshiba Research Europe i Bristol, England. Hans föredrag var det mest tekniska och gav en översikt över olika nätverkstekniker med låg energiförbrukning som är lämpliga för Internet of Things.
Dagen avslutades av Francesco Flammini, forskare vid institutionen för datavetenskap och medieteknologi, som berättade om de tiotalet kurser som ges vid Linnéuniversitetet inom IoT. Området är brett och handlar inte bara om själva maskinvaran, utan även om saker som säkerhet, felsökning och förmåga att kunna återhämta sig efter fel. Nästa år kommer tre nya kurser att ges inom inbyggda system. Forskningen sker bland annat inom den forskargrupp som Francesco själv leder, Cyber-Physical Systems.
Stort intresse för workshoppar
– IoT tech day rönte större intresse än vi förväntat oss. Vi hoppades på kanske 30 besökare och det kom 80. De workshoppar vi ska arrangera som en uppföljning till den här dagen har fått 42 anmälningar, så vi kommer att behöva organisera om och utöka dem, berättar Fredrik Ahlgren vid Sjöfartshögskolan, som tillsammans med Johan Leitet från institutionen för datavetenskap och medieteknik fungerade som värdar för dagen.