David Didau

Växjökonferensen – Mod att våga, lust att lära

Växjökonferensen är en årlig återkommande skolkonferens med fokus på skol- och utbildningsfrågor som i år har cirka 230 deltagare och hålls i Linnéuniversitetets lokaler den 30-31 januari. Konferensen är ett samarbete mellan Växjö kommun, Region Kronoberg och Linnéuniversitetet.

Konferensen lyfter betydelsen av kunskap som grund för ett framgångsrikt förbättringsarbete i förskola och skola. Årets tema är ”Skolutveckling – mod att våga, lust att lära.

Först ut bland föreläsarna är David Didau, författare och konsult från Storbritannien, öppnar konferensen med sin föreläsning om kunskap och framgångskänsla som motivation till mer lärande.

- Prestation och att ta till sig kunskaper är inte samma sak. Som lärare kan jag inte veta hur mycket av det som jag säger som verkligen kommer att fastna i elevens långtidsminne. Jag kan bara se hur eleven prestera här och nu i klassrummet.

En person som är novis behöver tydliga guidade instruktioner för att vilja fortsätta att lära sig mer och känna motivation, berättar David Didau. Med rätt kunskap om hur hjärnan fungerar och lagrar information i minnet, kan man få sina elever mer motiverade till att inhämta ny kunskap.

- Om eleven känner sig framgångsrik och upplever att han eller hon klarar av att lära sig då uppstår motivation till att fortsätta att söka nya utmaningar. Om eleven istället känner sig misslyckad tappar han eller hon intresset och finner inte någon motivation till att inhämta mer kunskap.

Enligt David Didau behöver du alltså kunskap för att få kunskap.

Stärk hjärnan genom vila

En annan föreläsare under konferensen var Anna Tebelius Bodin, pedagog, föreläsare och författare, som gör komplexa teorier till praktisk hjälp i vardagen och arbetslivet. Och som under Växjökonferensen talade om vikten av att stärka den tänkande hjärnan.

- 11 miljoner bite information per sekund når hjärnan. För att vi ska komma ihåg måste vi tänka något om den information som når oss. Allt kommer därför inte att lägga sig i långtidsminnet och bli ihågkommet, menar Anna Tebelius Bodin. Informationen fastnar inte bara för att du är på plats. Det som fastnar är det du tänker på.

Anna Tebelius Bodin

Den tänkande, främre, delen av hjärnan är den som arbetar långsiktigt och den emotionella, bakre, delen av hjärnan arbetar kortsiktigt, förklarar Anna Tebelius Bodin.

- Om det tänkande och emotionella systemet står i konflikt med varandra då vinner den emotionella delen av hjärnan. Den delen som arbetar med att du kortsiktigt ska överleva i nuet.

Det är nödvändigt att vi aktiverar främre delen av hjärnan för att komma ihåg och för att få en balans mellan de olika delarna av hjärnan. För att klara detta med tanke på all den information som vi hela tiden får till oss i det digitala samhället behöver hjärnan koppla av.

- Många människor är så rädda för att sitta ensamma med sina egna tankar. De tar istället mobilen och konsumera ännu mer information. För vår egen skull och vår psykiska hälsa måste vi lägga undan mobilen ibland och stärka vår hjärna, avslutar Anna Tebelius Bodin.