25 år efter det fruktansvärda kriget - hur ska Bosnien och Hercegovina kunna läka?
I december är det 25 år sedan Bosnienkriget slutade. Vilka mekanismer var det egentligen som startade kriget och utlöste folkmorden? Hur ska man efter ett krig där de närmaste grannarna från en dag till en annan blev blodiga fiender kunna lära sig att leva ihop igen? Det är några av frågorna som Goran Basic, docent och lektor på Linnéuniversitetet, tar upp i en ny forskningsartikel.
Artikeln som Goran Basic skrivit tillsammans med Zlatan Delić från University of Tuzla i Bosnien-Hercegovina, tar avstamp i nordvästra Bosnien och Hercegovina 1992-1995 och handlar om utmaningar i spåren av folkmordet under det bosniska kriget. Ett krig där grannar från en dag till en annan blev blodiga fiender. Kan bosnier, kroater och serber leva tillsammans igen?
Under kriget gjorde sig polisstyrkor och den serbiska armén skyldiga till otaliga massmord, förföljelse av människor och systematiska våldtäkter. Allt för för att driva ut och utrota den icke serbiska befolkningen i nordvästra Bosnien och Hercegovina. Över 100.000 människor dog i kriget och cirka 2.2 miljoner tvingades fly. Kriget tog slut i augusti 1995 då NATO till slut ingrep.
– Trots att det gått så många år sedan kriget tog slut, pågår det fortfarande i delar av världen en förnekelse av att det som hände faktiskt var ett folkmord, vilket gör det svårare för människor att enas och läka såren, säger Goran Basic.
I artikeln belyser författarna de olika interpersonella, psykologiska och socialpsykologiska mekanismerna som låg bakom folkmordet i det bosniska kriget. Man resonerar också kring utmaningen och nödvändigheten i att förvalta och sprida kunskapen om folkmordet på ett så pedagogiskt, lättillgängligt och historiskt korrekt sätt som möjligt.
Författarna poängterar vikten av en sund, kritisk och ofärgad pedagogik när man ska bygga upp en ny identitetspolitik där man kan samexistera i fred. Artikeln handlar om Bosnien-Hercegovina, men mekanismerna bakom folkmordet och de utmaningar som uppstår efter ett krig, kan även appliceras på andra krig och folkmord i historien.
Ytterligare information
Goran Basic är docent i sociologi och universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitetet.
Läs om artikeln i DiVA
Ladda ner artikeln här
Länk till bilder (Fotograf Haris Memija):
https://lnu.app.box.com/s/aj9aejth18179k5c56jiq0mdlvat2wnl
Kontakt
Goran Basic, telefon: 0470-70 89 59, epost: goran.basic@lnu.se