Skog

4,5 miljoner till designprojektet Trollsyn i hjärtmarkerna

Hur kan vi hitta ett sätt att leva MED naturen istället för av den? Hur kan vi formge och bygga utan att förbruka? Vad kan folksagor och sägner lära oss om en smartare resursanvändning? Det är fokus i ett nytt forskningsprojekt där Linnéuniversitetet samarbetar med konst-, design- och arkitekturgruppen MYCKET. Projektet har beviljats 4,5 miljoner från Vetenskapsrådet.

Projektet heter ”Trollsyn i hjärtmarkerna – konstnärlig forskning som vidgar vår föreställningsförmåga”, och det tar sin utgångspunkt i vår tids ohållbara resursanvändning.

– Vi behöver förstå hur vi kan fortsätta att leva på vår planet utan att förbruka den. Här spelar formgivning och arkitektur en viktig roll eftersom dagens produktion och byggnation kräver mycket resurser och skräpar ner, säger Katarina Bonnevier, projektledare och en av medlemmarna i MYCKET. Gruppen består också av Mariana Alves Silva och Thérèse Kristiansson.

Forskningsprojektet hämtar inspiration från folksagor och sägner om troll och andra mytologiska väsen, och tar avstamp i det post-humana forskningsfältet, kritiska ursprungsbefolkningsteorier och feminism. Syftet är att anknyta till en tid då människor levde närmare naturen och var underkastade naturens krafter. Och på så sätt påminna om metoder som fallit i glömska och få fatt i det vi ännu inte vet.

Att använda sin trollsyn

– Med trollsyn menar vi att vara uppfinningsrik och tänka annorlunda kring vad vi i dagens samhälle tror att vi behöver och hur vi tror att det ska göras. Projektet handlar om framtidsforskning, att genom trollsyn utveckla en helt annan blick, som ser bortom det vi är vana vid. Vad kan vi göra med trä som vi hittar i skogen, eller plast som någon slängt? Kan vi skapa något fantastiskt av det som ses som skräp? Trollen fungerar som ett slags drivkraft för formgivning, säger Thérèse Kristiansson.

Projektet kommer utvecklas i glesbygdsområden i Östergötland och Småland – som medlemmarna i MYCKET kallar sina hjärtmarker. Utgångspunkten är Östgötaleden. Tanken är att utveckla miljöerna längs leden, berätta om platserna, bygga fysiska ting och skapa scenografier i naturen, allt utifrån vad man hittar i naturen och med inspiration från folktron. Arbetet utförs i nära samarbete med snickare, skogsbrukare, hantverkare, konstnärer, teoretiker och animatörer, som har koppling till trakten. Närheten mellan landskap, människor och lokala verksamheter är viktig, eftersom man vill pröva att hoppa över alla mellanled i processen från skog till färdig produkt, och inte använda sig av industrin. För att utveckla sina idéer och berättelser kommer de jobba med film och animeringar för spridning i digitala kanaler.

Lånebruk

– Vi vill utveckla metoder som utgår från lånebruk, alltså att vi lånar saker från naturen och när vi brukat klart dem kan vi lämna tillbaks dem. Genom trollsyn vill vi bort från möbelvaruhusets logik där trä ska uppföra sig som plast, där brädgårdens tryckimpregnerade plank sprider gift i marken för att aldrig kunna ruttna, och virkesindustrins bortsållning av så kallat ”skadat” trä, som visst går att använda och bidrar till att göra saker speciella, inte likriktade, säger Mariana Alves Silva.

Centralt i projektet är att öka förståelsen för var olika material kommer ifrån, att skapa relationer till materialet istället för att använda det slentrianmässigt. Det handlar också om att ifrågasätta storstadsnormen inom design och arkitektur.

– Det här projektet passar väldigt bra in i vår forskningsmiljö med förändringskapande, normkritisk design. Vi är så glada åt detta samarbete. Det kommer öppna nya förståelser om konstens och även trollens roll i samhället, säger Mathilda Tham, professor i design vid Linnéuniversitetet.

– Vi vill utforska vårt trollseende för att skapa livsdugliga sätt att formge, bygga och agera, utan att förbruka eller förinta, säger Katarina Bonnevier.

-----------

Kontakt

Katarina Bonnevier, projektledare, telefon: 0707-181881, mejl: katarina.bonnevier@gmail.com 
Anders Olsson, kommunikatör, telefon: 076-6267171 mejl: anders.o.olsson@lnu.se 

Bild på bildäck i skogen