Året som gått 2020 - Linnéuniversitetets årskrönika
Hur summerar vi Linnéuniversitetets 2020? Ett år som vi inte kommer att glömma i första taget. Jubileumsåret då Linnéuniversitetet fyllde 10 år. Året som inte blev som någon räknade med har ändå bjudit på en hel del att titta tillbaka på.
Januari
Nyhetsåret började med att uppmärksamma forskning när Elaheh Jalilzadehazhari fick Kalmar och Växjö kommuners stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling. Det fick hon för projektet "A Novel Method to Increase Value when designing or renovating buildings". Stipendiet ska stödja Linnéuniversitetets forskning inom hållbar ekologisk utveckling. Det är avsett för tillämpad forskning som bidrar till minskad miljöpåverkan och att jordens resurser räcker till för kommande generationer.
Sedan, i mitten av månaden, gav sig tjugotalet forskare ut på en Maker Tour – Mot nya höjders årliga Science Outreach. Under en dag besökte de 700 skolelever i 15 skolor i Kronobergs län. Syftet är att öka elevers (och lärares) intresse för naturvetenskap, teknik och matematik.
Ett par dagar senare stod vi under ett par dagar värd för en av landet största konferenser – och den största vi har arrangerat – nämligen Matematikbiennalen. 2200 verksamma lärare från förskola till högskolenivå, skolledare, lärarutbildare, forskare och andra matematikintresserade deltog i de 300 programpunkterna.
Vi avslutade månaden med att fira Akademisk högtid. Det gångna årets nya doktorer och hedersdoktorer promoverades, nya professor installerades och utmärkelser delades ut. Högtidligt, festligt med musik som berör – lyssna på gestaltningen av Putting words to child abuse, avhandlingen av Johanna Thulin.
Alla som blev installerade, promoverade och fick utmärkelser hittar du på här
Februari
I februari gjorde Linnéuniversitetet en gemensam utlysning av uppdragen som dekan. Samtliga fem fakulteter öppnade upp för ny dekan och prodekan med annonsering såväl internt som externt för perioden 2021-2025. Anledningen var att Linnéuniversitetet ville stärka den gemensamma ledningsfunktionen samtidigt som man rekryterar högsta ledning för fakulteterna. Vad som hände sedan? Läs mer här.
Februari var även månaden då Universitetskanslerämbetet (UKÄ) meddelade sitt beslut rörande examenstillstånd för ämneslärarprogrammet. Det blev Toppbetyg för Linnéuniversitetets ämneslärarutbildning, vilket vi berättade om i en nyhet 19 februari.
I februari beviljades eHälsoinstitutet tillsammans med Region Kronoberg 9 miljoner från Familjen Kamprads Stiftelse för projektet ”eHälsa för hållbar vård och omsorg i Kronoberg”. Tillsammans vill de utveckla hälso- och sjukvården i regionen så att den blir effektiv, hållbar och ger medborgarna bästa möjliga vård samtidigt som miljöpåverkan av transporter minimeras.
Mars
Mars var månaden då pandemin slog till mot Sverige och samtidigt som vi fick rapporter om att ett nytt virus närmade sig fick vi nyheten om att tre forskningsprojekt hos oss var med i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) 100-lista. Ett av projekten handlar om att utvinna metaller ur glas och elektroniskt avfall, ett andra projekt är Cirkulära Kronoberg och Kalmar län, och det tredje projektet som är med på IVAs 100-lista är Seafarm.
Vi blev även fyra Kunskapsmiljöer Linné rikare denna månad. Rektor inrättade då kunskapsmiljöerna Vatten (med projektledare Jarone Pinhassi), Digitala transformationer (Marcelo Milrad), Grön hållbar utveckling (Johan Bergh) och Hållbar hälsa (Cornelia Witthöft). Kunskapsmiljöer Linné finns på Lnu.se
Till sist var corona även en fråga för Linnéuniversitetet med ett bekräftat fall, uppdaterade handlingsplaner och så småningom övergång till digital undervisning. Precis som alla landets lärosäten var det dags för oss att ställa om vårt arbete efter regeringens beslut.
Efter beslutet om att gå över till digitalt arbete följde några intensiva veckor. Krisgruppen under ledning av universitetsdirektör Therése Iveby Gardell koordinerade arbetet och kommunikationen med studenter, chefer, lärare och övriga medarbetare. 32 000 studenter skulle från den ena dagen till nästa ges möjlighet att studera hemifrån.
Allteftersom vi kom tillrätta i en ny digital vardag kunde allt fler av våra forskare bidra till att angripa samhällsutmaningen som vi plötsligt stod i. Exempelvis berättar Michael Lindberg i podden Allt du vill veta om virus
Där och då var vi nog många som trodde att vi skulle vara tillbaka som vanligt innan sommaren. Så blev det som bekant inte och vi får anledning att återkomma med fler punkter om corona under denna tillbakablick. Fler nyheter om omställningen med anledning av corona
April
I april övergick vårt krisledningsarbete successivt i en ny fas, och det allra mest akuta krisläget var över (åtminstone för denna gång). Samtidigt började en ny vardag ta form. Kreativiteten och engagemanget hos såväl medarbetare som studenter var stort och alla gjorde sitt bästa för att hitta nya lösningar i en ovanlig tid. Under våren samlade vi några exempel från vår nya vardag.
Vårt spetsforskningscenter med fokus på mångfald och diskriminering på arbetsmarknaden kunde fortsätta tack vare finansiering på närmare 18 miljoner kronor från Vetenskapsrådet, plus en del andra forskningsmedel. Finansieringen gäller till och med 2024. Forskningen bedrivs nu inom forskningsmiljön Mångfald på arbetsmarknaden och kunskapsplattformen Demographic Change and the Public Sector vid Ekonomihögskolan.
Rekryteringsarbetet för att locka nya studenter inför höstterminen intensifierades under april. En del i studentrekryteringskampanjen bestod av att vi, tillsammans med Ebba Witt-Brattström och musikproducenten Hampus Lindvall, släppte singeln ”Dear Class of 2020,” – en låt skriven baserad på framtidsråd till Sveriges gymnasieelever från några av Sveriges mest inspirerande personer. Att sätta kunskap i rörelse genom musik och kanalen Spotify var ett nytt och spännande sätt att kommunicera för oss som lärosäte. Se musikvideon och lyssna på låten här.
Om det var Ebbas förtjänst eller inte låter vi vara osagt men i den ordinarie antagningsomgången visade vi upp en ökning på 27 procent av totalt antal sökande jämfört med för ett år sedan. Genomsnittet för landet var en ökning med 13 procent. Sammanlagt tog vi emot 118 911 ansökningar, vilket är det enskilt största antalet någonsin för en antagningsomgång.
Våra statsvetare Tobias Bromander och Joel Martinsson, startade Demokratibyggarna, en podd där de möter eldsjälar som på olika sätt bidrar till att bygga demokratin. Podden finns på Spotify. Första avsnittet kan du lyssna på här.
I april utsåg regeringen en ny styrelse för Linnéuniversitetet för perioden 1 maj 2020 till 30 april 2023. I samband med styrelsemötet i april avtackades Dan Brändström för tio förtjänstfulla år som styrelseordförande. Vår nya ordförande heter Kerstin Hermansson.
Maj
En solig dag i maj gjorde vi ett digitalt besök hos Johanna Rosenqvist som var kursansvarig för Kulturledarprogrammets avslutande praktik – precis när sistaårsstudenterna skulle börja sin tioveckorspraktik och landets kulturinstitutioner stängde ner på grund av coronapandemin. Hur reargerade studenterna? Hur gör man när förutsättningarna ändras från den ena dagen till den andra? Johanna berättade om hur hon hanterade situationen. I några inslag under rubriken Vår nya vardag kunde vi under våren möta ett antal människor kring deras nya utmaningar, i jobbet och i vardagen.
I maj månad startade processen för att utse en ny prorektor för perioden 1 januari 2021 till 31 december 2023.
Det var också i maj som vi kunde läsa nyheten om att Stefan Sellbjers studie om kunskapskrav i skolan fick regeringen att reagera. Stefan lät 33 professorer i tolv ämnen gå igenom kunskapskrav från grundskola upp till universitetsnivå. Resultatet? Professorerna kunde inte se skillnad på kraven. Stefans studie väckte stor uppståndelse och blev en viktig faktor bakom regeringens beslut att se över betygskriterierna.
Juni
I juni blev kvällarna ljusare, vårt intranät Medarbetare fick över en helg ett helt nytt utseende och lite nya funktioner – och coronapandemin tycktes plana ut. Ändå var det inte riktigt sig likt. Årets avslutningshögtider vid Linnéuniversitetet ställdes om och sändes istället digitalt den 3 juni.
Under försommaren höjdes upprörda röster som ifrågasatte vårt namnval med anledning av det arv som Carl von Linné lämnat efter sig. Man menade, inte utan fog, att en del av hans idéer lagt en grund för rastänkande. Rektor Peter Aronsson tog ställning mot diskriminering och svarade i såväl media som i ett eget blogginlägg.
I juni fick Linnéuniversitetet en ny miljöcertifiering. Sedan 2018 är vi miljöcertifierat enligt ISO 14001 och nu är vi, som fjärde svenska lärosäte, även EMAS-registrerade. EMAS är en europeisk miljöledningsstandard som påminner om ISO, men som även innebär att vi ska följa upp och kommunicera vårt hållbarhetsarbete i årliga hållbarhetsredovisningar.
Under vår och tidig sommar fördelade regeringen ett stort antal extra utbildningsplatser bland lärosätena. För Linnéuniversitetets del innebar det först att vi fick 1 000 extra platser till årets sommarkurser. Därefter har regeringen även satsat extra på bristyrken, där vi sammanlagt har fått cirka 160 permanenta utbildningsplatser för 2020 och ytterligare cirka 160 permanenta utbildningsplatser 2021. När det gäller livslångt lärande fick vi motsvarande cirka 70 utbildningsplatser för 2020, och dessutom fick vi cirka 1,4 miljoner kronor till korta kurser.
Kring midsommar kunde vi berätta att vi som ett av sju lärosäten kommer att få genomföra det nationella Rektorsprogrammet under perioden 2021 till 2027. Detta efter ett beslut från Skolverket.
”Fakulteten för samhällsvetenskap har under flera år medvetet satsat på att bygga upp en stabil infrastruktur av kompetens och organisation för att kunna ansöka om att ge en statlig rektorsutbildning. Nu har Skolverket gett oss det förtroendet och det är vi oerhört glada över.” Ninni Wahlström, professor och dekan vid fakulteten
Under den här tiden planerade vi även för en successiv öppning av våra lokaler under hösten då regeringen meddelat att universitet och högskolor skulle förbereda för detta. För att minimera risken för smittspridning inventerade vi lokaler och planerade för hur vi skulle välkomna studenter och medarbetare tillbaka efter sommaren. I samband med läsårets slut passade även rektor Peter Aronsson på att rikta ett stort tack till alla medarbetare som med gemensamma krafter ställt om vår verksamhet med kort varsel och lyckats fullgöra vårt uppdrag.
Juli
I juli gick tempot ner och många av oss medarbetare ägnade oss åt hemester. Kanske låg du i hängmattan och läste en bok, kanske lyssnade du på en podcast? På nätterna i juli kunde vi på våra breddgrader dessutom skymta kometen Neowise på himlavalvet. Hos oss på Linnéuniversitetet verkar rymdexperten Arvid Pohl och i vår podcast Snillen stimulerar berättar han om hur stjärnor föds, lever och dör – några mer våldsamt än andra. I avsnittet kastar han lite extra ljus på hur vår egen stjärna Solen dukar under. Om du inte lyssnade på det i juli – gör det i jul!
Marcus Muller som läser programmet Nätverkssäkerhet i en nyhet från juli.
Några som inte hemestrade var ett gäng studenter och en doktorand som tillsammans arrangerade sommarläger för barn med fokus på programmering. Det var fritidsgårdarna i Växjös lägervecka och 22 barn i åldrarna 11-14 år deltog på plats på Videum Science Park. Barnen fick testa olika tekniker för att lära sig mer om programmering. Med hjälp av Engino fick de bygga en bil/robot med sensorer och motorer som kunde klara att röra sig genom en bana. En annan praktisk uppgift var att barnen fick plantera tomater, chili och basilika i ett litet växthus. De fick grunder i programmering och Microbit och kunde därmed uppgradera växthuset med olika funktioner som automatiskt fläktsystem, ljus och temperaturmätning, samt visning på en Microbit som display och ventilationssystem.
Under den här perioden gick antagningsbeskeden ut och arbetet med att välkomna studenterna drog igång. Välkomstinformation mejlades till alla nyantagna, våra telefonambassadörer ringde upp alla nyantagna studenter till program på grundnivå och på sidan Ny student, Lnu.se/student/ny-student, provade vi att låta chatboten Linnéa flytta in. Hon fanns till hands dygnet runt och kunde svara på flera av de frågor som våra nya studenter brukar ha: Hur registrerar jag mig på kursen jag ska gå? Hur skaffar jag ett studentkonto? Hur kommer jag åt wifi? Allt för att studenterna skulle få ett trevligt första intryck, få svar på sina frågor och känna sig välkomna och trygga.
Augusti
Läs hela intervjun med Fredrik
I augusti summerades arbetet i en mängd sommarkurser. Hemlarm. Kattdetektor. Växtövervakare. Projekten var många på den praktiska kursen om Internet of Things. Kursen lockade 1 100 sökande från hela Sverige, allt från dem som var nyfikna till dem som tänkt sig en karriär inom IoT. Och kursansvarig? Han satt i Vancouver!
2020 är ju som bekant året för Linnéuniversitetets 10-årsjubileum och i augusti släppte vi en film som blickar tillbaka på vägen som tagit oss hit, vad vi har uppnått och vart vi är på väg.
Jubileumsfilmen premiärvisades på Linnéuniversitetets uppstart för alla medarbetare som hölls för andra året. I år lotsade Kerstin Årmann oss, både på plats i Kalmar och digitalt, genom ett program med utgångspunkt i vision och mål.
Den vetenskapliga tidskriften Meta-Psychology gick upp som etta på den internationella tidskriftsrankingen TOP Factor. Meta-Psychology, som ges ut av Linnéuniversitetet, är en så kallad Open Access-tidskrift. Innehållet är fritt tillgängligt på webben och alla kan ta del av materialet utan kostnad. Rankningen mäter indikatorer som öppenhet, transparens och reproducerbarhet i forskningsresultaten. Läs intervjun med Rickard Carlsson, docent i psykologi, och även chefredaktör och en av grundarna av Meta-Psychology.
Som en del av vårt 10-årsjubileum togs det fram en ny, unik profilprodukt. Det är en finare gåva i form av en glasskulptur som kan användas vid till exempel pensionsavtackning. Denna skulptur är en unik gåva som Erika Lagerbielke, professor i glasdesign, har formgivit på uppdrag av Linnéuniversitetet.
”En liten glasskulptur formad som en hydda, ett hem eller kanske en bikupa. En haptisk form som inbjuder till beröring. Handen kan vila på den när man tänker.”
Se filmen med Erika Lagerbielke.
September
I september drog höstterminen igång ordentligt för våra studenter – men i betydligt högre utsträckning digitalt. Förstaårsstudenterna var de som främst var på plats i våra lokaler för att delta i introduktionsaktiviteter och undervisning. För att undvika smittspridning flyttade vi bland annat isär bord. Varannan plats fick grön prick för att skapa avstånd. Vi hade också rustat med information både i och i anslutning till våra undervisningssalar. Salarna var dessutom upplåsta för att undvika köbildning i samband med föreläsningar.
Katarina Zambrell, prefekt och universitetslektor, ur intervju om projektet som du kan läsa här
I september startade den första av elva så kallade ”instegskurser” för alla verksamma inom kultur- eller besöksnäringen som inte kan arbeta eller driva sin verksamhet fullt ut på grund av corona. Dessa kostnadsfria utbildningsmoduler är framtagna för att inspirera och bidra till långsiktig och hållbar utveckling. Tack vare samarbetet med Familjen Kamprads stiftelse var kurserna kostnadsfria för deltagarna.
När ShanghaiRanking i början av september presenterade sin sammanställning Academic Ranking of World Universities tog sig Linnéuniversitetet in på listan för första gången.
Kristina Huolman, huvudansvarig provhandläggare för Högskoleprovet vid Linnéuniversitetet.
Nu kom också beskedet att högskoleprovet skulle bli av och skrivas samtidigt över hela landet söndagen den 25 oktober. Det blev dock en del förändringar för att undvika smittspridning. Bland annat halverades antalet platser och provet var endast öppet för de som inte skrivit provet förut. Giltighetstiden för provet förlängdes också från fem till åtta år.
Christina Dahlgren, ur intervju - läs hela
I början av september lanserades skolmaterialet Algo Kidz. Det ska lära barn vad algerna i våra hav har för betydelse för alla levande organismer på vår jord. Materialet är framtaget för att användas i undervisningssyfte, men är fritt att använda för alla. Först ut att använda materialet om Algo, den stora lilla superhjälten, var Lindöskolans årskurs 3 i Kalmar. Catherine Legrand, professor i marin ekologi och hennes team var på plats i Lindöskolan och tillsammans med barnen sjöng de Algo-sången, lyssnade på sagan om Algo, lärde sig om alger i vattnet och smakade på gröna algo-shots. Projektet är baserat på utställningen Mikroalger – Vår tids miljöhjältar som är producerad och kurerad av Det kulturella universitetet.
I september svarade vi på den årliga arbetsmiljöenkäten. Resultatet visade en genomgående förbättring jämfört med förra året och att vi trots corona-pandemins påfrestningar trivs och utvecklas. Nästan tre av fyra medarbetare känner en hög motivation i sitt arbete och nästan sju av tio känner en hög stolthet över att arbeta vid Linnéuniversitetet. Generellt har nästan samtliga frågeområden förbättrats. Fortfarande behöver dock ledningskommunikationen utvecklas och många uppger en fortsatt hög arbetsbelastning. I år fanns det även frågor med anledning av corona och resultatet visar att dialogen med närmaste chef har fungerat mycket väl trots distansen, och att även de digitala verktygen har fungerat. Det finns dock en oro för smitta när man är på arbetsplatsen och ungefär hälften av medarbetarna upplever att pandemin ökat stressen i arbetet. Läs mer om resultatet av arbetsmiljöenkäten här.
Oktober
Den 1 oktober blev det klart att samarbetet med Södra och IKEA går in i The Bridge. Samarbetet sträcker sig tio år framåt och ambitionen är att det ska ge nya perspektiv, banbrytande innovationer och ömsesidig nytta. Fokus ska ligga på skogsbruk, innovation och hållbarhet inom både utbildning och forskning.
Universitetskanslersämbetet har granskat vårt kvalitetssystem för forskning, och hur vårt arbete med att utvärdera och säkerställa god forskningskvalitet fungerar. De gjorde granskningen utifrån fem områden; styrning och organisation, förutsättningar, utformning, genomförande och resultat, jämställdhet och samverkan. Fyra av de fem områdena bedömdes vara tillfredställande och vi fick därmed godkänt.
Oktober är också en viktig månad när det gäller studentrekrytering. Dels är den 15 oktober sista ansökningsdag för våren, dels startar studentrekryteringen till nästa höst denna månad. En studentrekrytering som ställdes inför nya utmaningar det här året med anledning av pandemin.
Den traditionella utbildningskatalogen fick ny form i år. Det blev helt enkelt ingen tryckt katalog. Istället lanserade vi Lnu.se/plugga och Lnu.se/study. Det är två digitala inspirationsportaler, en nationell och en internationell. De ska inspirera till studier med lättillgänglig information och ett tilltal som är väl anpassat till målgruppen. Portalerna har också fungerat som plattform för det digitala öppna huset.
Tillsammans med Kalmar Gymnasieförbund genomförde vi En dag på universitetet, som i år tog formen av ett digitalt öppet hus. Dagen är till för att inspirera, informera och väcka nyfikenhet. I år fick till exempel fyra gymnasieelever testa hur det är att vara student för en dag. Det blev ett filmat studiebesök i Kalmar och Växjö som var mycket uppskattat.
Under hösten lanseras också Unibuddy på Lnu.se. Det är ett nytt verktyg för blivande internationella studenter. Blivande studenter kan möta befintliga studenter, ställa frågor och chatta.
Men pandemin bidrog också till att ge oss en positiv boost vad gäller antalet sökande. Det blev fler än någonsin till en vårtermin. Det totala antalet sökande ökade med 24 procent, medan landet i helhet ökade med 12 procent. Inför våren 2021 är vi nu det fjärde mest sökta universitetet.
Manoranjan Kumar som för närvarande är anställd som dataanalysspecialist på Volvo CE, läs hela artikeln här
Manoranjan Kumar och Joel Cramsky är anställda på Volvo CE i Braås utanför Växjö, samtidigt som de är industridoktorander vid vår forskarskola Data Intensive Applications. De ska utveckla digitala tvillingmodeller för Volvos dumprar och hjullastare. En digital tvilling är en datamodell som avbildar ett objekt i dess miljö och som kan användas för såväl felsökning som utveckling.
I våras ställdes en hel del konferenser in, men i höst har vi istället ställt om till digital form. Det har gjort att en del konferenser har locka en större publik eftersom man sluppit resa. Till exempel har vi arrangerat en internationell konferens med fokus på akut vård och en om hoten mot den akademiska friheten som finns i den alltmer polariserade världspolitiken. Vi arrangerade också en konferens om sexuella trakasserier inom svensk arkeologi, en konferens som senare har fått ett hedersomnämnande av stiftelsen Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) eftersom den bröt tystnadskulturen och samlade företrädare för alla delar av arkeologisamhället med en gemensam vilja att åstadkomma förändring.
November
Professor Stefan Gössling publicerade en artikel i Global Environmental Change, som redan efter en dryg vecka blivit tidskriftens mest klickade i år. Enligt artikeln står 1 procent av världens befolkning för mer än hälften av flygets koldioxidutsläpp, och den ser flygresor som en elitaktivitet.
Med några få dagars mellanrum i början av november införde Folkhälsomyndigheten skärpta lokala allmänna råd i både Kronobergs och Kalmar län. Vi fortsatte att bedriva undervisning, samtidigt som vi vidtog ännu fler åtgärder för att minska smittspridningen. Studenter som inte hade schemalagd undervisning uppmanades att i största möjliga mån plugga hemifrån medan medarbetare skulle arbeta hemifrån om det var möjligt.
Marie Eriksson, historiker och lektor, har skrivit boken ”Ilska, desperation och lömska försåt – våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige” tillsammans med Roddy Nilsson, professor vid Göteborgs universitet. Den nya boken analyserar kvinnors våld och fram träder våldsamma kvinnor som inte enbart är offer för patriarkala strukturer, utan också som historiska subjekt med onda avsikter, kapacitet och ansvar för sina handlingar. Boken kom ut tidigare i somras, men boksläppet firades i slutet av oktober med ett coronaanpassat boksläppsmingel på campus i Växjö.
Den 17 november lanserades Europauniversitetet för välmående (EUniWell) där vi är ett av sju lärosäten tillsammans med universiteten i Birmingham, Köln, Florens, Leiden, Nantes, och Semmelweis i Budapest. Syftet är att forma framtidens universitet, där studenterna och deras lärande är i fokus.
”Linnéuniversitetet har satsat på att sajten ska vara så mobilvänlig och tillgänglig som möjligt, och erbjuder ett antal olika poddar inom olika ämnen som inte bara känns som reklam för skolan utan bjuder på en hel del riktigt intressant innehåll.” IDG.se Topp 100 2020
IDG.se utser varje år Topp 100 - Sveriges 100 bästa webbsajter och –tjänster inom en rad kategorier. Vår webbplats Lnu.se hamnade i år på delad andra plats bland utbildningssajter. Det gjorde vi för tredje året i rad (året dessförinnan vann Lnu.se). Vi säger grattis till årets vinnare - Södertörns högskola! IDG.se är nordens största nyhetssajt inom IT.
Efter att smittspridningen av coronaviruset ökade under hösten kom den sista november ett rektorsbeslut om att all undervisning och alla examinationer som kan genomföras digitalt ska göra det. Fysisk undervisning och examination ska enbart ske i de fall där det är nödvändigt. Beslutet gäller som längst till och med 28 mars 2021.
December
I slutet av november visade en inventering att cirka 80-90 procent av vår undervisning och våra examinationer var digitala. Efter mycket starka uppmaningar från Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, till högskolesektorn om att allt som går att göra digitalt ska vara digitalt och efter rektors beslut den 30 november kunde vi under december månad öka andelen digital undervisning och digitala examinationer till cirka 95 procent. Ambitionen är att öka den digitala andelen ännu mer.
Vid universitetsstyrelsens sista möte för året utsågs Niklas Ammert till prorektor för perioden 1 januari 2021-31 december 2023 och en ny Campusplan beslutades. I den får vi en bild av hur Linnéuniversitetet och Växjö ser den fysiska miljön på campus i Växjö om 10 år. Projektledarna Christel Ohlsson, Linnéuniversitetet och Rebecca Martinsson, Växjö kommun berättar om planen i filmen.
Universitetsstyrelsen beslutade även om mål 2025. Arbetet med att formulera målsättningarna har pågått under hela året. I nyheter, vid uppstarten i augusti och i Café Linné har förslagen presenterats och diskuterats. Under hösten fick medarbetare möjlighet att ge sina synpunkter på förslaget under en remissrunda. Vid ett Café Linné i mitten av november presenterades en fem-i-topp-lista över de vanligast förekommande synpunkterna. Rektor och universitetsdirektör var där för att ge sin syn på kritiken:
Detta var ett av årets hittills 24 Café Linné. Sedan omställningen till digital undervisning och hemarbete har universitetsledningen bjudit in till Café Linné varje fredag klockan 10 (i princip) för att vi medarbetare ska få ta del av vad som händer och få möjlighet att ställa frågor. Här kan du exempelvis se Stefan Amirell, docent på institutionen för kulturvetenskaper, berätta sina tre bästa tips på vad man bör tänka på i arbetet med ansökningar för forskningsmedel, från 11 december om ”Forskning och forskningsframgångar”.
Strax innan lutfisken skulle läggas i blöt stärkte vi även samarbetet med lärosätena i södra Sverige genom att gå med i Lärosäten Syd. Högskolorna och universiteten i nätverket samarbetar sedan länge inom en rad områden inom utbildning, forskarutbildning, forskning och administration. Ökad kvalitet, bättre resursutnyttjande och bättre kontakter med näringsliv och samhälle, både för studenter och högskolor och för det omgivande samhället är syftet.
I december gick rektor också ut med besked om vilka av de sökande som föreslås som dekaner för perioden 2021-2025: Ian Nichols för fakulteten för hälso- och livsvetenskap, Hans Sternudd för fakulteten för konst och humaniora, Susanne Ackum för Ekonomihögskolan samt Jesper Andersson för fakulteten för teknik. Processen för prodekaner fortsätter, beslut väntas inom kort.
I mitten av december fick vi nycklarna till Culmen och Stella, våra två sista hus på Universitetskajen. Christel Olsson har varit projektledare sedan 2015 då universitetsstyrelsen tecknade ett hyresavtal och byggnationen startade.
”Det har varit väldigt roligt att få möjlighet att samarbeta med alla som har varit involverade på olika sätt i projektet! Vi har gemensamt och med gott humör hjälpts åt för att nå slutmålet. Jag känner mig samtidigt väldigt nöjd över att vi har kunnat slutföra projektet enligt ursprunglig planering och lämnar med varm hand över till alla som ska ”bo in sig” i lokalerna och området.” Christel Olsson, projektledare
När vi nu börjar summera året ser vi cirka 168 miljoner kronor har kommit in till forskning från de största externa finansiärerna. Det är 26,5 miljoner kronor mer än förra året. Preliminära siffror visar att vi har beviljats medel från de större forskningsfinansiärerna enligt följande:
- Vetenskapsrådet: 55,8 miljoner kronor
- KK-stiftelsen: 30 miljoner kronor
- Familjen Kamprads stiftelse: 20,8 miljoner kronor
- Formas nästan: 19 miljoner kronor
- Vinnova: mer än 12 miljoner kronor
- Forte: cirka 10,5 miljoner kronor
- Riksbankens jubileumsfond: nästan 9 miljoner kronor
- EU Horizon 2020, FP7: 5,5 miljoner kronor
- Crafoordska stiftelsen: drygt 5 miljoner kronor
Med det är vi framme vid dagens datum. Det är några dagar kvar av året, det hinner säkert hända minnesvärda saker. Dessutom är ju detta ett litet axplock av allt det vi tillsammans har gjort under året. Välkommen att dela med dig av dina höjdpunkter på Medarbetare. Gott Nytt 2021!