Forskare: Forskningen om hur en växande världsbefolkning ska försörjas med mat har saknat helhetssyn
Att möta en av vår tids stora utmaningar – att försörja en växande världsbefolkning med mat – kräver forskning med en helhetssyn på matproduktionen, människors matvanor och befolkningsökningen. Men de senaste årtiondena har världens forskare främst fokuserat på den första av punkterna, och i stort sett blundat för de andra två. Det har ett forskarlag med anknytning till Linnéuniversitetet nu slagit fast.
Prognoser pekar mot att det kan bli svårt att upprätthålla den nuvarande matproduktionen i spåren av klimatförändringar, utarmning av marker och vattenbrist. Samtidigt sätter den pågående befolkningsökningen och människors nuvarande matvanor tryck på att produktionen ska öka. Forskare som söker svar till hur en växande världsbefolkning ska kunna försörjas med mat behöver i denna situation hitta lösningar som integrerar frågor om matproduktion, befolkningsökning och människors matvanor.
I ljuset av detta har ett tvärvetenskapligt forskarlag undersökt vad världens forskare har föreslagit för lösningar över de senaste 50 åren. Forskarlaget kan konstatera att forskarna sedan början av 90-talet främst har fokuserat på hur nya tekniker kan introduceras för att öka matproduktionen, medan frågorna om våra matvanor och befolkningsökningen har hamnat i skymundan.
– Sett över de senaste 50 åren har forskarnas fokus skiftat från befolkningsökningen till hur matproduktionen kan ökas för att möta en växande efterfrågan. Under hela perioden har intresset samtidigt varit svalt för hur efterfrågan kan minskas genom att ändra våra matvanor. Att befolkningsökningen och matvanorna därmed har varit ur blickfång de senaste decennierna följer trender som vi kan se i politiken, som troligen har spillt över i forskningen, säger Giangiacomo Bravo (Linnéuniversitetet), som står bakom studien tillsammans med Lucia Tamburino (Sveriges lantbruksuniversitet), Yann Clough och Kimberly A. Nicholas (båda Lunds universitet).
Med forskningen som grund vill forskarlaget uppmärksamma att ett ökat fokus på lösningar som söker helhetsperspektiv, snarare än behandlar frågor separat, skulle kunna peka ut riktningen för en mer hållbar matförsörjning. Sådana typer av lösningar skulle samtidigt kunna bidra till att stärka det globala hållbarhetsarbetet i stort.
– Till exempel skulle politiska styrmedel för att stödja kvinnors rätt till preventivmedel världen över ha potential att såväl bromsa befolkningsökningen som att stärka kvinnors rättigheter. På samma sätt skulle skiftet mot en diet baserad på mindre kött kunna ge en mer hållbar matproduktion och samtidigt förbättra vår hälsa, säger Giangiacomo.
Kontakt
Giangiacomo Bravo, mobil 0470-708782, mejl giangiacomo.bravo@lnu.se
Johan Cederqvist, forskningskommunikatör, mobil 048-0446045, mejl johan.cederqvist@lnu.se