Rejäl ökning av anslag i regeringens forskningspropp
Forskning, frihet och framtid – det är ledorden i regeringens forsknings- och innovationsproposition som presenterades den 17 december. En proposition som anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de kommande fyra åren.
I regeringens forsknings- och innovationsproposition betonar regeringen att målet är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation.
För detta krävs en nivåhöjning – och redan 2021 ökas anslagen med 3,4 miljarder kronor. Åren 2022, 2023 och 2024 beräknas satsningarna till cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor. De ökade resurserna ska möta de stora samhällsutmaningar vi står inför och också värna den fria forskningen.
Nytt sätt att styra och fördela från 2023
Det förslag som lämnats in av Styr- och resursutredningen (Strut), om nya sätt att styra och fördela resurser, tas nu upp och ska vara klara till 2023. De kommer då att i högre grad baseras på vår egen förmåga att välja och profilera starka forskningsområden.
– Vi är väl rustade för att kunna ta del i förändringarna och de ökande anslagen. Genom att fortsätta satsningarna på spetsforskning inom LNUC kan vi göra anspråk på profilerande anslag för forskningsmiljöer som står sig i internationell granskning, säger Peter Aronsson, rektor.
Fem strategiska satsningar
I propositionen presenteras också fem strategiska satsningar. Ett handlar om klimat och miljö, ett om hälsa och välfärd, ett tredje om digitalisering, ett fjärde om kompetensförsörjning och arbetliv och ett femte om demokratisk och starkt samhälle.
– De här fem områdena ligger väl i linje med våra kunskapsmiljöer och strategiska satsningar. Genom kunskapsmiljöerna kan vi bidra starkt till mål som möter hållbarhetsmål, samhällsutmaningar, livslångt lärande och arbetsmarknadens behov. Våra kunskapsmiljöer sätter forskningen i kvalitetsdrivande sammanhang och kopplar samverkan till våra utbildningar, säger Peter Aronsson.
Ökat fokus på samverkan och internationalisering
När det gäller internationalisering, samverkan och innovation har det gjorts ett antal utredningar de senaste åren. Dessa har nu även gjort avtryck i propositionen då det föreslås ett ökat fokus och en förändrad syn på internationalisering och på samverkan.
Det betonas att lärosätena ska samverka med det omgivande samhället för ett ömsesidigt utbyte, och verka för att kunskap och kompetens kommer samhället till nytta. Inom internationaliseringsområdet ska den samlade internationella verksamheten vid varje högskola bidra till att öka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning.
– Det här är förstärkta perspektiv för både internationalisering och samverkan som vi ju har jobbat med under en längre tid och vi är positiva till att dessa saker skrivs in i högskolelagen. Vi vet ännu inte vad detta innebär för oss vad gäller anslag och förändrade arbetsprocesser men vi ser att det arbete vi gör ligger helt i samklang med det som sker i Sverige, säger Peter Aronsson.
Inom innovationsområdet är det ett stort fokus på Vinnova, på strategiska innovationsplattformar och satsningar på Rise.
Hur fördelningen av anslagen kommer att se ut är ännu inte klart utan kommer att presenteras i kommande regleringsbrev.
– Det är viktigt att vi får ett ökat basanslag som matchar både vårt ökade utbildningsanslag och ökade ambitioner att kunna samverka, säger rektor Peter Aronsson.
Läs mer om propositionen på regeringens webbplats