Hjärnans bearbetning av språk ska undersökas i nytt projekt

Mycket forskning har ägnats åt både inlärning av språk (såväl första- som andraspråk) och hur språket bearbetas i hjärnan, vilket resulterat i olika teorier och beskrivningar. Ändå vet vi inte om språk lärs in eller bearbetas i hjärnan på ett sätt som är specifikt för språk (domän-specifikt) eller om det sker på samma sätt som vid inlärning och bearbetning av andra kognitivt komplexa funktioner (domän-generellt).

– Därför ska vi undersöka om språkinlärning och språklig bearbetning är domän-specifik eller domän-generell. Fördjupad kunskap om inlärningen kan förbättra språkundervisningen generellt och utveckla insatser för barn som har avvikande inlärning, såsom språkstörning eller försenad inlärning av språket vid andraspråksinlärning, säger Annika Andersson, lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet.

Mäter millisekund för millisekund

Forskarna i projektet, som spänner över flera universitet, ska undersöka hur hjärnan bearbetar dels auditivt (verbalt) presenterade meningar, dels korta, visuella bildserier. Bearbetningen mäts neurofysiologiskt genom inspelning av så kallade händelserelaterade potentialer (event-related potentials, ERP). Tidigare forskning av barns språkbearbetning har till exempel mätt reaktionstid, vilket ger en indirekt bild av bearbetningen, vid en enda tidpunkt. Med hjälp av ERP får forskarna ett sammanhängande förlopp över vad som händer i hjärnan under bearbetningen.

– Vi kan registrera hur hjärnans bearbetning av de muntliga meningarna samt bildserierna utvecklas genom att ERP:n mäter den elektriska aktiviteten kontinuerligt, millisekund för millisekund, medan bearbetningen sker, säger Annika.

Att både muntliga meningar och bildserier kommer att användas har sin förklaring. Bildserier är uppbyggda på samma sätt som meningar genom att de utgör sekvenser (har en bestämd ordningsföljd) med en hierarkisk struktur – händelsen kan delas in i delar som i sin tur kan delas in i mindre delar.

Hoppas få grepp om språkstörning

Undersökningen kommer att göras inom och mellan två grupper barn i åldern 10–12 år: barn med typisk språkutveckling och barn med språkstörning. Dessutom kommer barnens prestationer på undersökningar med standardiserade test av muntligt och visuellt språk relateras till de neurofysiologiska måtten på bearbetning av det muntligt presenterade och det visuellt presenterade språket. Med hjälp av undersökningen hoppas forskarna kunna se om barn med språkstörningar faktiskt har en språkstörning, eller om det handlar om en mer domän-generell störning.

– De svårigheter barn med språkstörning har, kan gälla både innehåll och struktur. Det finns också tecken på att deras bearbetning av visuellt material kan vara påverkad. Det är dock inte klart hur svårigheterna med bearbetning av visuellt material relaterar till svårigheter med bearbetning av talat språk, säger Annika.

Mer om projektet 

I projektet ingår, förutom Annika Andersson, Kristina Hansson, logoped och docent vid Lunds universitet; Neil Cohn, professor vid Tilburg University, Nederländerna; John Drury, tidigare professor vid Stony Brook University, New York; Eric Pakulak, Stockholms universitet. Projektet har via Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse fått finansiering om 4,7 miljoner kronor över fyra år, där EEG-utrustning (elektroencefalografi) till det nya LiLa-labbet ingår, samt en doktorandtjänst på heltid.