Isbrytarnas insatser kan göras säkrare med bättre kommunikation
Inte bara väder, vind och isens tjocklek påverkar arbetet på en isbrytare. Kommunikationen mellan isbrytaren och fartyget som ska brytas loss har en nyckelroll för att undvika olyckor. Framför allt är det viktigt hur budskapen framförs och bekräftas, visar en ny avhandling i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet som även kan tillämpas inom andra komplexa områden.
När en isbrytare hjälper ett fartyg som har fastnat i isen är det ett precisionsarbete. För att få loss fartyget måste isbrytaren passera tillräckligt nära, men inte så nära att de kolliderar. Situationen är komplex och påverkas av externa faktorer som väder, vind och istjocklek – men även i hög grad av mänskliga faktorer.
Komplexa faktorer gör arbetet svårt
– En lyckad isbrytning kräver att fartygen samarbetar, men här finns mycket som kan försvåra. Besättningarna på de båda fartygen har ofta olika bakgrund, olika språkkunskaper, olika mycket erfarenhet av is och så vidare. Detta skapar ibland problem, inte minst i kommunikationen mellan fartygen.
Det säger Magnus Boström, som nyligen disputerade i ämnet sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans avhandling tar upp människans roll i strävan mot säkrare isbrytning och just kommunikationen spelar här en nyckelroll. Den internationella sjöfartsorganisationen IMO har rekommendationer för kommunikation till sjöss, bland annat en metod där meddelanden upprepas av mottagaren för att säkerställa att de har gått fram.
– Min forskning visar dock att denna metod inte används fullt ut. Det gör att besättningen på isbrytaren ibland inte vet om fartyget verkligen har förstått instruktionerna. I situationer med små marginaler kan detta få allvarliga konsekvenser, säger Magnus Boström.
Viktigt hur saker sägs
Att prata i en kommunikationsradio är heller inte som ett vanligt samtal. Dels ser personerna inte varandra och kan inte läsa av varandras kroppsspråk, dels kan bara en part prata åt gången. Den som lyssnar måste vänta på sin tur och då blir långa meddelanden opraktiska.
– Tidigare har mycket fokus legat på vad som ska sägas. Jag menar att minst lika viktigt är hur det sägs. Prata kort och koncist, dela upp långa meddelanden i flera korta, låt den andra bekräfta sin förståelse med jämna mellanrum. Då minskar risken för missförstånd!
Magnus rön kan användas även inom andra komplexa system där människor samverkar med teknik och med andra människor, och där misstag kan få ödesdigra konsekvenser. Processindustri, kärnkraftverk, sjukvård och militär är några exempel.
Tydlig kommunikation till vardags
Men även vardagslivet skulle må bra av att tillämpa Magnus forskning ibland. Föreställ dig en stressig måndagsmorgon när du ger dig iväg och i farten säger ”Nu är du sist, låser du dörren när du går hemifrån?” till tonåringen som sitter hukad över sin mobil.
– Svarar hen bara ”Ok!” vet du inte säkert vad det innebär eller om hen ens hört vad du har sagt. Svarar hen istället ”Ok, jag låser dörren innan jag går.” blir det ett kvitto. Om du sedan bekräftar genom att säga ”Tack, vad bra!” har ni gått hela varvet runt och båda är införstådda med vad ni har kommit överens om. Detta cirkulära sätt att kommunicera kan användas till allt möjligt, även saker som inte är på liv och död.
Mer information
- Magnus Boström, doktor i sjöfartsvetenskap, magnus.bostrom@lnu.se, 070-286 00 61
- Anders Runesson, forskningskommunikatör, anders.runesson@lnu.se, 0470-70 81 70
- Magnus Boströms avhandling: Creating clarity and managing complexity through co-operation and communication: The case of Swedish icebreaker operations
- Läs en längre intervju med Magnus om hans forskning och avhandling