Kvinnor i uniform? Så återskapas det amerikanska inbördeskriget i Skandinavien

För att komma riktigt nära har hon själv deltagit i de iscensatta fältslagen, och fokuserat på frågor som till exempel; hur tolkas kriget? Vilka minnen lyfts fram? Och vilka oskrivna regler gäller för kvinnor och män som vill kliva in i lägerlivet?

Att återskapa det amerikanska inbördeskriget i Skandinavien

Det amerikanska inbördeskriget utkämpades mellan 1861 och 1865, och har sedan dess återberättats många gånger i böcker och på film. Men det lever också vidare bland människor som i vår tid träffas för att återskapa slagen och lägerlivet i verkligheten. Deltagarna klär sig i uniformer och krinoliner, de är indelade i militära förband och lagar mat över lägerelden. Och inte minst: de iscensätter historiska slag, nordstatare slåss mot sydstatare, ofta inför publik. Denna företeelse är ett exempel på historiskt återskapande, eller reenactment.

Marie Bennedahl har i sin avhandling under flera års tid studerat två svenska och två danska föreningar, som ägnar sig åt historiskt återskapande av det amerikanska inbördeskriget. Syftet var att undersöka vad som händer när kriget tolkas bland skandinaviska utövare. Specifikt har hon tittat på hur genus och könsroller påverkar vad vi minns ur det förflutna, och vad det innebär att använda den egna kroppen för att uppleva det förflutna.

– Jag är intresserad av hur det går till när människor utanför skolor, akademi och museum använder och skapar historia. Historia finns inte som en färdig berättelse, det är något som vi skapar hela tiden, säger Marie.

Det förflutna vs historia

– Det är skillnad på det förflutna och historia. Det förflutna är allt det som verkligen har hänt, medan historia är vår tolkning av det som har hänt. Och vi tolkar olika beroende på vilka vi är och vilken situation vi befinner oss i. Det gör att vi minns vissa saker, och andra inte. Så man kan säga att historia utgår från minnena av det som hänt. I min forskning använder jag begreppet kollektiva minnen, det vill säga att en grupp skapar en gemensam tolkning av vad som hänt, säger Marie.

Marie använde en ovanlig forskningsmetod för historieämnet, autoetnografi, som innebär att forskaren själv är en del av materialet. För Maries del innebar det att hon gick med i föreningarna och studerade sitt eget deltagande. Hon testade olika roller, till exempel infanterist, artillerist och matlagerska, på både syd- och nordstatssidan. Hon gjorde också intervjuer med deltagare och analyserade bilder.

Männen har tolkningsföreträde

Marie menar för det första att detta är en tydlig manlig arena. Militära händelser, som det amerikanska inbördeskriget, hänger traditionellt ihop med män. Det gör att männen ses som mer självklara i det historiska återskapandet. De har tolkningsföreträde i uppfattningen om det förflutna, alltså är det de som formar historien. Könsrollerna är tydliga. Män förväntas bära uniform och vara soldater, medan kvinnor förväntas ha klänning och sköta hushållet. Om en person går emot det här uppstår förvirring. När till exempel en kvinna deltar på slagfältet i uniform ses hon som avvikande.

Olika bilder av det förflutna

Men det är inte hela bilden. I sitt material såg Marie att olika grupper kan minnas det förflutna på olika sätt, även om de ingår i samma gemenskap. Hos vissa finns en tydlig minnestradition som betonar just traditionella värderingar och tydliga könsroller mellan kvinnor och män. Det här minnet har sina rötter från inbördeskrigets dagar, och det används som en kritik mot dagens samhälle. Medan i andra grupper, främst på sydstatssidan, finns en annan minnestradition. Den betonar sydstaternas strävan mot frihet, kampen om ett eget land. Man bygger en bild av sydstaterna som progressiva och moderna, där kvinnor mycket väl kan ha varit soldater. Det blir en anpassning till samtida normer. På så vis förändrar deltagarna de gemensamma minnena i en annan riktning, så att det blir lättare att inkludera kvinnor.

– Det här är en adaption av vad som hände, egentligen var väldigt få kvinnor soldater. På det här sättet ändrar man historien, säger Marie.

– Min forskning visar att ”vanliga” människor också påverkar historien, det är inte bara institutioner som har den makten. Den visar också att både genus och kroppslighet påverkar vår bild av det förflutna, till exempel vilka som får vara med och vad som lyfts fram. Och detta är faktiskt något vi kan påverka, säger Marie.

------

Kontakt:

Marie Bennedahl, mejl marie.bennedahl@lnu.se, telefon 070-7762188
Anders Olsson, kommunikatör, telefon 076-6267171

Länk till avhandlingen:

Fall in Line: Genus, kropp och minnena av det amerikanska inbördeskriget i skandinavisk reenactment