Ledarskap och lärarförsörjning för skolutveckling var temat för årets Linnédialog
Idag arrangerades femte upplagan av Linnédialogen som är en unik mötesplats mellan skolans verksamhet och lärarutbildningen. Ett fyrtiotal skolchefer och representanter från Linnéuniversitetet samlades på Teleborgs slott för en heldag med diskussioner och föreläsningar.
Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson inledde dagen med att hälsa välkommen och tala om de utmaningar som skolväsendet står inför och vikten av samverkan.
– Som en del av skolväsendet är det lätt att ta form och innehåll för givet. Ni har kanske haft tuffare utmaning än vi med privata aktörer som kommit in på marknaden och som ni behövt förhålla er till. Vår utmaning är digitaliseringen. Hur ska vi motivera människor att studera vid universitet när all information finns tillgänglig på internet? Jag såg till exempel siffror på att 72% av yrkesverksamma inom IT-sektorn saknar högre utbildning. Dessa utmaningar är värda att ta på allvar. Hur ser egentligen lärandet ut i framtiden? sade Peter Aronsson.
Idag är en av skolans största utmaningar lärarbristen. Det utbildas helt enkelt inte nog många förskollärare och lärare för att svara mot såväl rådande som framtida behov. Temat för årets Linnédialog var därför ”Ledarskap och lärarförsörjning för skolutveckling – en gemensam angelägenhet”.
Skolchefer från Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län fick tillsammans med representanter från Linnéuniversitetet chansen att gemensamt samlas och diskutera aktuella frågor samt ta del av ny forskning. Katarina Ståhlkrantz, Linnéuniversitetet och tidigare skolchef i Habo kommun, presenterade resultaten från sin forskning om skolans styrning och ledning och rektors roll som pedagogisk ledare. Per Lindqvist och Helena Ackesjö, Mälardalens högskola och Linnéuniversitetet, presenterade forskning om initiativ i svenska skolor för att avlasta lärare.
– Politiken har satsat mycket pengar på lärarassistenter men kommunerna är ganska avvaktande med att utnyttja detta. Jag brukar skämtsamt likna lärarassistenter vid en ny art i ett ekosystem. I skolans ekosystem kanske lärarassistenterna på ett sätt ses konkurrera med befintliga arter och påverka funktionerna. Det kanske medför att vi behöver upprätta revirgränser men det kan också vara en stor resurs som kan tillföra nya funktioner. När vi på 1970-talet introducerade syokonsulenter och kuratorer i skolans ekosystem sågs detta med skepsis men idag ses dessa som helt självklara, säger Helena Ackesjö.
Att arbeta för att stärka kvalitet och likvärdighet i hela skolväsendet är en gemensam angelägenhet för regionens skolhuvudmän och Linnéuniversitetet. För att arbeta med skolutveckling behövs ett delat ägarskap av de frågor som har identifierats som nödvändiga att prioritera i både pågående och kommande förbättringsarbete.