Forskare vid Linnéuniversitetet: från vänster till höger: Marcelo Ketzer, professor, Mahboubeh Rahmati Abkenar, post doc, Sina Shahabi Ghahfarokhi, Ph.D. student, och Leonie Jaeger, utbytes masterstudent från Tyskland.

Miljöforskare från Linnéuniversitetet kartlägger havsföroreningar i Östersjön

Marcelo Ketzer och hans forskarteam har precis kommit hem från en två veckors expedition i Östersjön och nästa vecka är det dags att åka ut igen. Syftet är bland annat att kartlägga förekomsten av metallföroreningar och metangas på havets botten.

Miljöfarliga metaller i Östersjöns vatten och sediment är ett stort problem. I projektet ”Ackumulering av metaller i Östersjöns sediment: betydelse för miljöövervakning och åtgärdsinitiativ” studeras bland annat mängden arsenik, kvicksilver och kadmium i sedimenten.

Forskarna fick möjlighet att delta i en havsexpedition med det nyligen invigda forskningsfartyget Svea som leds av SU (Stockholms Universitet) och SGU (Sveriges geologiska undersökning – det vill säga myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige). Expeditionen går från Norrbotten till Skåne längs hela Östersjön och gruppen kommer att göra stopp på 14 olika platser för provtagningar.

Ombord på båten samarbetar Linnéuniversitetets forskare i ett projekt med SGU. Forskarna ska under resan samla in prover och undersöka vattentemperatur, salthalt, mängden syre i vattnet, sediment, metangas, organiskt material och andra kemiska parametrar.

– Expeditionerna med forskningsfartyget Svea kommer ge oss en bättre uppfattning om hur dessa metaller lagras och ackumuleras på havsbotten och vi kommer att kunna samla in material till två års forskning, säger Marcelo Ketzer, professor i miljövetenskap på Linnéuniversitetet.

Dessa data kommer också kunna användas av Marcelos kollegor Sina Shahabi Ghahfarokhi, doktorand som studerar metallföroreningar och Mahboubeh Rahmati Abkenar, postdoktor som studerar metan på havsbotten samt Leonie Jaeger, utbytesstudent från Tyskland.

Målet är att få reda på hur mycket miljöfarliga metaller som samlats på havsbotten, men också att undersöka hur mycket metangas som finns och hur mycket av den som lämnar havsbotten, går ut i vattnet och luften och därmed ökar mängden växthusgas i atmosfären.

– Tack vare ny utrustning som vi fick ett stort projektbidrag till i somras, är det nu för första gången möjligt för oss på Linnéuniversitetet att kunna utföra den typen av mätningar som behövs för att kunna analysera och kartlägga förekomsten av metangas i sediment och vatten. Detta kommer kunna ge oss nya möjligheter att bättre förstå klimatförändringar i havet orsakade av växthusgaser, säger Marcelo Ketzer. Projektet kommer även generera data som kan hjälpa andra forskarteam att studera metallföroreningar i fisk och marina djur, som ju i slutändan hamnar på vår tallrik.

Marcelo Ketzer och hans kollegor i projektet förväntas publicera sina första resultat i slutet av året.

Länk till projektsida på Lnu.se: https://lnu.se/forskning/sok-forskning/forskningsprojekt/projekt-ackumulering-av-metaller-i-ostersjons-sediment/

Länk till bilder och bildtexter: https://lnu.box.com/s/5z3k6rdiex7prp05r0shbtoubrif51v1

Kontakt

Marcelo Ketzer, professor i miljövetenskap, telefon: 048-0446255, epost: marcelo.ketzer@lnu.se

Liv Ravnböl, forskningskommunikatör, telefon: 076-7603666, epost: liv.ravnbol@lnu.se

 

Sedimentprover från havets botten kommer in i ett transparent plaströr. Forskarna tar bort sedimenten från röret med hjälp av en hållare för att komma åt sedimentet på olika djup inuti röret (på bilden: Marcelo Ketzer, professor och Sina Shahabi Ghahfarokhi, doktorand).
Sedimentprover från havets botten kommer in i ett transparent plaströr. Forskarna tar bort sedimenten från röret med hjälp av en hållare för att komma åt sedimentet på olika djup inuti röret (på bilden: Marcelo Ketzer, professor och Sina Shahabi Ghahfarokhi, doktorand).
Föregående bild Nästa bild
Sedimentprover från havets botten kommer in i ett transparent plaströr. Forskarna tar bort sedimenten från röret med hjälp av en hållare för att komma åt sedimentet på olika djup inuti röret (på bilden: Mahboubeh Rahmati Abkenar, post doc och Sina Shahabi Ghahfarokhi, doktorand).
Sedimentprover från havets botten kommer in i ett transparent plaströr. Forskarna tar bort sedimenten från röret med hjälp av en hållare för att komma åt sedimentet på olika djup inuti röret (på bilden: Mahboubeh Rahmati Abkenar, post doc och Sina Shahabi Ghahfarokhi, doktorand).
Föregående bild Nästa bild
Laboratorium ombord på fartyget och vatten- och sedimentprover.
Laboratorium ombord på fartyget och vatten- och sedimentprover.
Föregående bild Nästa bild
Laboratorium ombord på fartyget och vatten- och sedimentprover.
Laboratorium ombord på fartyget och vatten- och sedimentprover.
Föregående bild Nästa bild
Vatten som extraheras från sediment med sprutor.
Vatten som extraheras från sediment med sprutor.
Föregående bild Nästa bild
Plaströr med sediment inuti (lager av lera från havets botten). Vi samlar in denna lera för att göra kemiska analyser och mäta metall- och metangas.
Plaströr med sediment inuti (lager av lera från havets botten). Vi samlar in denna lera för att göra kemiska analyser och mäta metall- och metangas.
Föregående bild Nästa bild
Forskare som arbetar med proverna och förbereder dem för analyser och lagring. På bilden från vänster till höger: Sina Shahabi Ghahfarokhi, Ph.D. student, och Leonie Jaeger, utbytes masterstudent från Tyskland.
Forskare som arbetar med proverna och förbereder dem för analyser och lagring. På bilden från vänster till höger: Sina Shahabi Ghahfarokhi, Ph.D. student, och Leonie Jaeger, utbytes masterstudent från Tyskland.
Föregående bild Nästa bild
Forskare arbetar på natten för att ta ut prover från plaströr som trängde in i havsbotten. Liknar foton 4 och 5 (på bilden från vänster till höger: Mahboubeh Rahmati Abkenar, post doc, Leonie Jaeger, utbytes masterstudent från Tyskland, Sina Shahabi Ghahfarokhi, doktorand).
Forskare arbetar på natten för att ta ut prover från plaströr som trängde in i havsbotten. Liknar foton 4 och 5 (på bilden från vänster till höger: Mahboubeh Rahmati Abkenar, post doc, Leonie Jaeger, utbytes masterstudent från Tyskland, Sina Shahabi Ghahfarokhi, doktorand).
Föregående bild Nästa bild
Forskare från Linnéuniversitetet och Svenska geologiska undersökningen (SGU - Sveriges Geologiska Undersökning). På bilden: stående från vänster till höger: Marcelo Ketzer, professor LNU, Mahboubeh Rahmati Abkenar, postdoktor, Leonie Jaeger, utbytesmästerstudent från Tyskland, Anna Apler, geologer SGU, Olof Larsson, geologer SGU; nedan: Sina Shahabi Ghahfarokhi, Ph.D. student LNU, och Sarah Josefsson, geologer SGU).
Forskare från Linnéuniversitetet och Svenska geologiska undersökningen (SGU - Sveriges Geologiska Undersökning). På bilden: stående från vänster till höger: Marcelo Ketzer, professor LNU, Mahboubeh Rahmati Abkenar, postdoktor, Leonie Jaeger, utbytesmästerstudent från Tyskland, Anna Apler, geologer SGU, Olof Larsson, geologer SGU; nedan: Sina Shahabi Ghahfarokhi, Ph.D. student LNU, och Sarah Josefsson, geologer SGU).
Föregående bild Nästa bild
Forskare vid Linnéuniversitetet: från vänster till höger: Marcelo Ketzer, professor, Mahboubeh Rahmati Abkenar, post doc, Sina Shahabi Ghahfarokhi, Ph.D. student, och Leonie Jaeger, utbytes masterstudent från Tyskland.
Forskare vid Linnéuniversitetet: från vänster till höger: Marcelo Ketzer, professor, Mahboubeh Rahmati Abkenar, post doc, Sina Shahabi Ghahfarokhi, Ph.D. student, och Leonie Jaeger, utbytes masterstudent från Tyskland.
Föregående bild Nästa bild
Instrumentet som används för att få sedimentprover består av två metallrör med plaströren inuti dem. Rören tränger in i sedimenten vid botten av havet och tar prover till fartyget.
Instrumentet som används för att få sedimentprover består av två metallrör med plaströren inuti dem. Rören tränger in i sedimenten vid botten av havet och tar prover till fartyget (på bilden: Marcelo Ketzer, professor i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet).
Föregående bild Nästa bild