Avhandlingar

Ny avhandling i företagsekonomi kombinerar finansiering och logistik

Katarina Eriksson styrker i sin avhandling i företagsekonomi ett sökt samband inom forskning samt bidrar till att öka kunskapen inom tre områden; lönsamhet, mätbarhet samt vidga finansiell teori.

I dagens globala ekonomi sker konkurrensen inte endast mellan isolerade företag utan mellan försörjningskedjor (på engelska supply chain) vilka samarbetar från råmaterial till färdig produkt samt försäljning. När flera företag inom en försörjningskedja ska koordinera order och produktion möter de utmaningar som; tillverkningsrisk, ledtid osäkerhet och slumpmässig efterfrågan vilka kan medföra upp till 40 % kostsam ineffektivitet. 

För att finna en lösning på problemet erbjöds Katarina Eriksson att studera som gästdoktorand för professor Van Mieghem vid ansedda ”Kellogg” Northwestern University, Chicago (våren 2014) följt av studier för professor Wakker vid Ekonometrifakulteten på Erasmus Universitet, Rotterdam (hösten 2014) finansierad via Hedeliusstipendium.

Resultatet blev en finansiell algoritm som erbjuder området supply chain management (SCM) en ytterligare färdriktning där finansiella optioner appliceras som erbjuder företag flexibilitet att koordinera order och produktion givet slumpmässig efterfrågan under flera perioder. Detta leder till högre lönsamhet för respektive företag samt att företagen kan dela efterfråga risk. Denna algoritm är publicerad i högt rankad journal (ensamskriven): Eriksson, K. (2019). An option mechanism to coordinate a dyadic supply chain bilaterally in a multi-period setting. Omega: The International Journal of Management Science.

Avhandlingens bidrag att öka lönsamhet

Avhandlingens praktiska bidrag är således en algoritm som möjliggör för tillverkare och leverantör att koordinera order och produktion givet slumpmässig efterfrågan vilket leder till ökad lönsamhet och delad efterfrågerisk. Istället för kostsam ineffektivitet kan företag behålla sin konkurrenskraft i en global och konkurrensutsatt ekonomi.

Avhandlingens bidrag att mäta lönsamhet via objektiv mätmetod

Det heter som bekant ”you cannot manage what you cannot measure”. Att objektivt kunna mäta effektivitet och lönsamhet är således viktigt både för företag och forskare. Traditionell forskning inom SCM mäter tyvärr lönsamhet i försörjningskedjan ”subjektivt” via enkäter där anställda ombeds uppge hur de upplever lönsamhet och effektivitet vilket medför forskningsresultat grundad på ”magkänsla”. Avhandlingen erbjuder en objektiv mätmetod. När Katarina Eriksson återvände från ”Kellogg” erbjöd Volvo Construction Equipment samt en leverantör ett omfattande samarbete med riktiga data (order, produktion och finans) att testa algoritm i praktiken. Det beräknade resultatet visade att optionskontrakt skapar flexibilitet att koordinera order och produktion givet slumpmässig efterfrågan, vilket gav en högre lönsamhet för både Volvo CE och leverantören jämfört med nuvarande leverantörskontrakt. Detta resultat möjliggör således för forskare att objektivt mäta effektivitet samt lönsamhet, genom att beräkna monetära värdet på optionskontrakt. Detta erbjuder flera fördelar, bland annat kan området SCM bli en mätbar teori.

Avhandlingen styrker ett samband

Forskning inom företagsekonomi har genom åren sökt och styrkt flera samband bland annat fabriksflexibilitet och lönsamhet (1970-talet) samt produktflexibilitet och lönsamhet (1980-talet).  Sedan 1999 har forskning bland annat ställt frågan – hur kan man styrka samband mellan flexibilitet i försörjningskedjan och lönsamhet (givet kunskapen att flexibilitet möjliggör för isolerade företag att anpassa verksamhet efter förutsättningar)?

Denna avhandling erbjuder ett empiriskt bevis på sambandet mellan flexibilitet i försörjningskedjan och lönsamhet. Detta genom att optioner skapade flexibilitet för Volvo CE och leverantör att koordinera order och produktion givet slumpmässig efterfrågan vilket medförde högre lönsamhet för respektive företag jämfört med nuvarande leverantörskontrakt.

Avhandlingens teoretiska bidrag – Fisher (1997) paradox

År 1997 presenterar Fisher sin teori om responsiva kontra effektiva försörjningskedjor som fått stort genomslag i litteraturen. Fisher menar att företag ska välja antingen effektiv (lägre kostnad) eller responsiv (högre kostnad på grund av lagerhållning) försörjningskedja efter produktens attribut. 

En effektiv försörjningskedja är lageroptimerad och avsedd för funktionella varor (till exempel stövlar, rakhyvlar) med få produktvariationer, låg vinstmarginal och låg variation på efterfrågan. En responsiv (flexibel) försörjningskedja ska kosta mera (stora lager) då denna är avsedd för innovativa produkter vilka erbjuder regelbundet nya versioner med slumpmässig efterfrågan dock större vinstmarginaler. Under samarbetet med Volvo CE upptäckte Katarina Eriksson att Fisher gav upphov till en paradox:

– Enligt Fishers definition är denna komponent som Volvo CE använder (kallad Bracket 53kg) funktionell på grund av lång livslängd (mer än 5 år) och få produktversioner. Detta innebär att Volvo CE således bör använda en effektiv försörjningskedja. Denna funktionella komponent ingår dock i en komplex och omfattande monteringskedja med ett specifikt ”fönster” för att möjliggöra en serie av andra komponenter att monteras på en gigantisk dumpertruck. Om någon komponent inte når fram i tid kan detta medföra en kostsam flaskhals i montering vilket kan stoppa hela produktionen.

– Att koordinera flera leverantörer att först tillverka (tillverkningsrisk) sedan leverera (osäkerhet gällande ledtid) för att Volvo CE slutligen ska montera funktionella komponenter till dumpertruck (slumpmässig efterfrågan) kräver responsiv (flexibel) försörjningskedja – vilket skapar en paradox. Vad ska Volvo välja – effektiv (låg kostnad) eller flexibel (hög kostnad) försörjningskedja?

– Lösningen av problemet presenteras i denna avhandling som erbjuder Volvo CE flexibilitet, via options kontrakt istället för dyra lager, att koordinera tillverkning och montering med leverantör givet slumpmässig efterfrågan. Detta leder till lägre kostnad (större vinst) jämfört med nuvarande leverantörskontrakt. Notera att studien utfördes på riktiga data (order, produktion och finans) från både Volvo CE och leverantör vilka dock (ännu) inte implementerat optionskontrakt i sin verksamhet.

– Avhandlingens teoretiska bidrag innebär således att vidga optionsteori till området SCM samt påvisa hur portföljvalsteori används och appliceras för att med algoritm lösa Fisher (1997) paradox.

Katarina Erikssons doktorsavhandling är organiserad i en sammanläggning bestående av tre fristående och egenförfattade vetenskapliga artiklar inom området finansiering och supply chain management.

Avhandlingens titel: Finance and Supply Chain Management – Coordination of a Dyadic Supply Chain through Application of Option Contracts

Länk till avhandling: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1374442&dswid=2562