Dagens forskare mötte framtidens i 15 skolor över hela Kronoberg
Vad får man om man korsar en forskare med en mellanstadieklass under en timme? Tjugofem elever som inspireras av ett ämne och av hur spännande det är att vara forskare – och en forskare som får nya perspektiv av tjugofem elevers idéer och tankar om framtiden.
– Hur många muskler tror ni att en människa har? frågar mannen i gul huvtröja. Sjuttiosju, föreslår en elev. Fyrtiosju, gissar en annan. Fem, säger en tredje, möjligen på skoj.
Mannen i gul huvtröja heter Venukumar Vemula och är postdoktor i muskelfysiologi vid Linnéuniversitetet, eleverna går i Älmhults Montessoriskola 5-6 och det rätta svaret är över 650 muskler.
Jenny Rastovic, lärare, Älmhults Montessoriskola, på Facebook
Venukumar berättar om sin forskning och om hur muskler är uppbyggda och fungerar. Han är en av 23 forskare som är ute och träffar 700 elever på 15 grundskolor över hela Kronobergs län idag, i vad som kallas Science outreach – att nå ut med forskning. Besöken är en belöning för goda insatser av dessa klasser inom Maker tour – Mot nya höjder, en gemensam satsning av Linnéuniversitetet, Region Kronoberg, Länsstyrelsen Kronoberg och Tekniska museet för att öka elevers (och lärares) intresse för naturvetenskap, teknik och matematik.
Artificiell intelligens
I klassrummet bredvid får eleverna i klass 3-4 experimentera med bilder. Johan Hagelbäck, forskare i datavetenskap, berättar och framför allt visar hur datorer kan använda artificiell intelligens för att skapa konst. Eleverna får välja foton – djur är populärt – och vad datorn ska använda för olika tekniker för att skapa konst av fotot. Resultatet blir helt nya konstverk som väcker stor förundran: "Det ser ut som en helt annan värld!"
”Hur blir man forskare?” frågar någon. ”Att vara nyfiken och intresserad av saker är viktigt”, säger Johan. ”Kan du betygsätta ditt jobb, mellan 1 och 10?” blir nästa fråga. ”Att vara forskare är väldigt roligt, så det måste få 10!” svarar Johan.
I klass 6C på Klöxhultsskolan i Älmhult tar Sharafat Ali med eleverna på en kunskapsresa till glasriket. Sharafat är forskare inom materialvetenskap och berättar vad glas är och vad man kan använda glas till, med fokus på medicinska tillämpningar. 6C får bland annat lära sig att glas kan användas för att reparera ben och läka sår.
Forskning i praktiken
Klass 5C får smaka på forskning i praktiken. Hanna Farnelid, forskare i marin ekologi, pratar om de allra minsta fotosyntetiserande organismerna, pikoplankton, och som avslutning får eleverna testa en algdryck som Hanna har gjort. Nyfikenheten är stor och reaktionerna blandade. Vissa rynkar på näsan; andra kommer tillbaka och vill ha påfyllning.
– Det är otroligt viktigt för mig som forskare att sprida kunskap och att skapa intresse för viktiga frågor och utmaningar som vi ställs inför i framtiden, säger Hanna Farnelid.
– Jag fick många och bra frågor, och intressanta berättelser utifrån deras egna erfarenheter. Varför är havet blått? Är det farligt att bada i en brun sjö? Alla elever var engagerade och deltog aktivt.
– Något jag särskilt tar med mig från dagen är just vikten av att ställa frågor. Som barn är det mer självklart att ställa frågor om det är något man inte vet. Vuxna borde också ställa fler frågor!
Miljön i framtiden
Camilla Ring, lärare, Klöxhultsskolan 5B, på Facebook
I klass 5B i en annan korridor pratar William Hogland, professor i miljöteknik, om vår miljö. Om utvecklingen genom åren, hur vi har försökt lösa problem i miljön och vad han själv tänker om framtiden. Det märks att ämnet intresserar, när han efter femtio minuter säger att nu måste han kanske sluta och får responsen ”Nej, det är en hel timme tills vi ska äta!” från en av eleverna.
– Ni måste ju ta tag i de här frågorna! Hur kan ni hjälpa till att få fram nya ämnen som inte förstör naturen? avslutar William sin presentation.
– Vi forskar! svarar en tjej direkt.
Se bildspel från forskarnas besök
Se även
Brasilianske forskaren Rafael ska ta skolbarnen till nya höjder (SVT nyheter Småland)