Stefan Sellbjer

Stefans studie om kunskapskrav i skolan fick regeringen att reagera

Stefan Sellbjer lät 33 professorer i tolv ämnen gå igenom kunskapskrav från grundskola upp till universitetsnivå. Resultatet? Professorerna kunde inte se skillnad på kraven. Stefans studie väckte stor uppståndelse och blev en viktig faktor bakom regeringens beslut att se över betygskriterierna.

– Det är klart att jag blev överraskad över resultaten i min studie. Jag tyckte det var absurt, egentligen, att det kunde vara så här … Och uppmärksamheten i media blev oerhört stor. Nyhetsinslaget i Sveriges Radio, det delades 15 000 gånger, vilket är väldigt mycket.

Det är nu två år sedan Stefan Sellbjer, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, lät 33 professorer i tolv ämnen, från matematik via svenska till idrott, rangordna kunskapskrav som han hämtat från olika nivåer av det svenska utbildningssystemet: årskurs 6, årskurs 9, gymnasiet, samt kandidat-, magister- och forskarutbildning.

Det visade sig, med något litet undantag, att det inte gick att se någon som helst progression genom utbildningssystemet vad gällde bedömning av kunskaper. Professorerna hade helt enkelt svårt att se skillnad på de formulerade kunskapskraven från de olika nivåerna i sina respektive ämnen. Vissa ämnen hade till och med negativ så kallad korrelation – kunskapskrav från lägre nivåer rangordnades som svårare än kunskapskrav från högre utbildning. Stefan gav studien det inte alltför långsökta namnet Kunskapskrav för superbarn?.

Stor nyfikenhet

Allt började, som så ofta inom forskning, med nyfikenhet.

– Jag undervisar på magister- och masternivå och började fundera på vad det egentligen är som är mer avancerat år två jämfört med år ett. Jag kom fram till att det är väldigt svårt att precisera det i ord, utan det handlar mer om att man har nån slags intuitiv förståelse av vad det är. Har man få studenter och undervisar på flera nivåer är det ju möjligt att följa studenterna, men annars är det väldigt svårt.

x
ORDLISTA

• Korrelation: Ett statistiskt mått på styrkan hos ett samband mellan två variabler. Den så kallade korrelationskoefficienten har ett värde mellan 1 och -1. 1 anger ett maximalt positivt samband, 0 inget samband och -1 ett maximalt negativt samband.

• Kunskapskrav: Talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne. Finns i kurs- och ämnesplanerna för grund- och gymnasieskolan.

• Progression: Tillväxt, ökning, framåtskridande – att det som studeras inom ett ämne byggs på och fördjupas genom årskurserna.

• Taxonomi: Kunskapstaxonomier är modeller som ordnar kunskapen i olika nivåer eller steg. Nivåerna är hierarkiska; kunskapen blir mer komplex högre upp i taxonomin. Blooms och Solo är två kända taxonomier inom pedagogiken.

– Sen började jag titta på hur det här uttrycks i kunskapskraven. Hur är dom formulerade? Och sen började jag fundera över, hur ser dom egentligen ut i tidigare skolformer? Då fick jag en idé om att man skulle kunna jämföra kunskapskraven över olika stadier. Och vem kan tänkas ha överblick över alla stadier? Ja, det skulle då kunna vara en professor i ämnet.

Stefan gick till verket genom att först testa kunskapskraven i historia från olika nivåer på en professor i pedagogik utan ämneskunskap i historia.

– Då fick jag korrelationen -0,7, vilket är oerhört starkt negativt. Kunskapskraven upplevdes alltså väldigt mycket svårare på lägre nivå än på högre! Då tänkte jag, då måste jag testa det här på professorer och doktorander i historia. Men jag fick ungefär samma resultat! Så efter det blev jag egentligen inte överraskad av resultaten i själva studien sedan.

Stor uppmärksamhet

Stefan Sellbjers studie väckte debatt i skolvärlden och fick stor uppmärksamhet i media, något han inte riktigt väntat sig. Han lägger handen på en pappershög på ett akademiskt välfyllt bord.

– Jag har en stor bunt artiklar här som jag inte har satt upp på väggen. I Dagens Eko var det, om jag minns rätt, korruption i Sydafrika som förstanyhet och sen den här studien och sen att Nordkoreas utrikesminister var på besök i Sverige. Och det här nyhetsinslaget, det delades 15 000 gånger. Hon som gjorde intervjun sa att när … vad hette han, moderaten? … Reinfeldt avgick som statsminister, då delades den nyheten tusen gånger.

– Sen togs det upp på en massa ledarsidor … alltså, den här studien har använts som intäkt till alla möjliga saker. Till exempel hade Dagens Nyheter uppe att det skulle vara mer om antiken i historieämnet och av nån outgrundlig anledning var min studie ett skäl till det.

Stort engagemang

Varför engagerade då Stefans resultat så många?

– Det fanns en programserie i P1 av Katarina Gunnarsson som gick ungefär parallellt med att min studie publicerades, där hon tog upp orimliga kunskapskriterier. Det, plus att väldigt många lärare, elever och föräldrar har brottats med kunskapskriterierna utan att kunna förstå dom … det var nån slags uppdämd frustration. Så min studie gav näring åt dom som var frustrerade, så att säga.

pojke som vilar huvudet mot uppslagen bok

Och studien gav resultat. En artikel på svt.se i höstas fick rubriken ”Hans studie svängde debatten om otydliga betygskriterier”. Då gick utbildningsminister Anna Ekström ut med att regeringen ville få till en reform för att bland annat förändra kursplanerna för grundskolan, och delvis även för gymnasiet. Regeringen förväntas fatta beslut om reviderade kurs- och ämnesplaner under 2020 och om så sker, börjar de gälla 1 juli 2021.

Stefan är dock noga med att betona att det inte bara var hans förtjänst.

– Ja, alltså, SVT påstår att ”det var han” … Det är att ta i, måste jag säj … Jag tror att Katarina Gunnarssons programserie på P1 och min studie och den uppdämda frustrationen tillsammans gjorde att Skolverket nu har bestämt sig för att ändra kursplanen. Vilket ju är fantastiskt!

Stor brottning

Stefans pedagogiska bakgrund är gedigen. Han arbetade som gymnasielärare i bland annat samhällskunskap mellan 1982 och 1996.

– Där brottades vi med kunskapskriterier! Till exempel förekom ordet analys väldigt många gånger, men vi fick aldrig reda på riktigt vad den skulle bestå i. Sen kom jag av olika anledningar in på pedagogik, doktorerade 2002 och är numera docent i pedagogik.

en hög med papper

Progressionen i kunskapskriterierna är viktig, poängterar Stefan.

– Om man tänker sig ett utbildningssystem, det ska vara rationellt i många avseenden. Ett tecken på det är att det successivt blir svårare ju mer man studerar ett ämne. Annars är det ju väldigt svårt att motivera varför man ska fortsätta. Men problemet är att vi har inga verktyg, inga sätt att riktigt formulera vari det svårare består. Om kunskapskriterierna inte förmår uttrycka svårighetsgraden, var finns den då nånstans? funderar han.

"Mitt stora intresse, det är vad är det att vara människa."
Lyssna på vad som driver Stefan Sellbjer att forska:

Nytt projekt

Stefans studie har lett till att han fått ett forskningsanslag från Vetenskapsrådet. Projektet heter Hur svårt kan det va? – En teorigenererande studie om kunskapskrav och lärandeprogression genom utbildningssystemet. Vad ska han och de fyra andra forskarna undersöka?

– Man kan säga ”hur, med vilka ord, beskrivs progression av dom som utformar kriterierna?”. Dels då folk på Skolverket som gör läroplaner för grundskolan och gymnasiet, men också dom som gör kurs- och utbildningsplaner inom högre utbildning. Ofta hamnar verb i en central roll. Det handlar ofta om Blooms taxonomi, med verb av ökande komplexitet …

Blooms taxonomi
Blooms taxonomi, som lanserades 1965 och reviderades 2001, är en modell som beskriver olika steg i lärandet. Varje nytt steg bygger på det föregående: minnas -> förstå -> tillämpa -> analysera -> värdera/bedöma -> skapa. För att skapa nytt måste man kunna värdera, för att värdera måste man kunna analysera, för att analysera måste man kunna tillämpa, för att tillämpa måste man förstå, för att förstå måste man minnas.
Källa: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Blooms_reviderade_taxonomi_(2001).png
CC-BY-SA-4.0

– Sen är vi intresserade av dom som hanterar kunskapskriterierna, det vill säga lärarna. Hur förstår dom progression i sina ämnen och vilken vikt lägger dom vid kriterierna? Vi har valt kemi, historia och bild som ämnen – ett naturvetenskapligt, ett samhällsvetenskapligt och ett mer praktiskt.

– I högre utbildning samma sak, med skillnaden att vi själva gör kriterierna. Och ibland är det samma lärare som undervisar som har gjort kursplanen och då kan man ju tänka sig att läraren har mer förståelse för dom kriterier han eller hon själv producerat, säger Stefan och skrattar.

x
UTBILDNING I FÖRÄNDRING
Stefan Sellbjers nya projekt Hur svårt kan det va? är en del i kunskapsmiljön Utbildning i förändring, som arbetar med den utmaning samhället står inför inom skolvärlden – att slå vakt om, och stärka, Sveriges position som kunskapsnation.
Läs mer om Utbildning i förändring

Projektet kommer att pågå fram till och med 2022 och när det är klart, tänker sig Stefan att hans progression inom utbildningsvärlden också är klar.

– Jag har nyss fyllt 65 och har varit med och sökt många forskningsprojekt. När detta är slut så är jag 67 och då … då får det räcka!