Uppmärksammad ny bok om åldrandets psykologi ger insikter i vad som påverkar vårt välmående på äldre dar
Mikael Rennemark, seniorprofessor i psykologi och Anna Bratt, psykolog och forskare inom klinisk psykologi vid Linnéuniversitetet, gav nyligen ut en bok i vilken de undersöker modern forskning om åldrandets psykologi. Boken har uppmärksammats med ett reportage i Psykologtidningen och i ett podd-avsnitt i ”Lära från Lärda”, Sveriges största podcast för facklitteratur.
Vi lever allt längre och vi är allt friskare högre upp i åldrarna. Detta innebär att vi nu för tiden har många fler aktiva år när vi blir äldre. Samhällskartan har ritats om och man brukar numera prata om ”den tredje åldern”. Det är en relativt ny biologisk och social livsfas som man klämt in mellan de traditionella åldersbegreppen ”vuxen” och ”ålderdom”. Frågan är hur vi förvaltar de här extra åren? Detta undersöker författarna i boken ”Psykologiska perspektiv på åldrande och hälsa”.
Onyanserad bild av äldre
Förändras personligheten när vi åldras? Är äldre en särskilt utsatt och ensam grupp i samhället? Vad är det som gör att vi åldras på så olika sätt? Detta är exempel på frågor som man ställer och svarar på i boken. Man slår också hål på en del myter som verkar finnas kring ålderdomen. Ofta ges en onyanserad bild av hur det är att bli gammal i media. Att äldre känner sig mer ensamma än andra åldersgrupper verkar till exempel inte stämma. I en studie från 2005 uppgav 86% att de trodde majoriteten av de äldre kände sig ensamma. I en undersökning med 698 äldre från 2019 uppgav endast tre procent att de ofta kände sig ensamma.
En annan vanlig uppfattning är att man associerar de förändringar som förekommer i samband med en ökad kronologisk ålder med negativa saker. I själva verket finns det många positiva saker i samband med åldrandet, visar man i boken. Särskilt med tanke på att vi numera är allt friskare högt upp i åldrarna. Fri från alla måsten och rationella saker som vi, särskilt i västvärlden, är bundna till, kan man istället fokusera på andra värden, sitt inre liv och sina nära och kära på ett helt annat sätt.
Friskhetsfaktorer för ett långt och hälsosamt liv
Forskarna har i boken undersökt vad det är som främst påverkar den psykiska hälsan och kan förklara varför åldrandet gestaltar sig så olika.
– Att man är välorganiserad, strukturerad, håller fast vid det man föresatt sig, är skötsam och ordningsam ger statistiskt sett en bättre hälsa och högre ålder, säger Mikael Rennemark. Det verkar vara den lite tråkiga men bistra sanningen.
Även hur vi äter, motionerar, sover, är alla viktiga faktorer. Att vi har nära relationer och socialt stöd, inte utsätter oss för långvarig stress och större påfrestningar än vi kan hantera, har också visat sig vara bidragande faktorer till välbefinnande.
Hur man har det och hur man tar det
– I våra studier brukar jag och Anna prata om ”hur man har det” och ”hur man tar det”, säger Mikael Rennemark. Med det menar vi vad man exponeras för och hur man hanterar det. Förvånansvärt mycket handlar om hur man tar det och förvånansvärt lite handlar om hur man faktiskt har det. Olika människor hanterar situationer så olika beroende på om man är utåtriktad eller inåtvänd, organiserad eller kaotisk, känslomässigt stabil eller neurotisk. Vi har alla olika grader av dessa personlighetsdrag, det vill säga tendenser till olika beteenden som påverkar hur vi mår och vår upplevda livskvalité.
Boksläppet firades vid Linneuniversitetet på campus Växjö 15 oktober.
Vill du lyssna på podden hittar du den i podcasten ”Lära från Lärda” - En fackbok och en författare i följande avsnitt från 13 september 2020: #188 Psykologiska perspektiv på åldrande och hälsa med Mikael Rennemark
Artikel i Psykologitidningen, 11 maj 2020: Låt äldre knyta ihop nuet med tidigare erfarenheter
Läs mer om boken hos förlaget Studentlitteratur: Psykologiska perspektiv på åldrande och hälsa