15,5 miljoner till forskning om den svenska ekens roll i klimatomställningen
En forskargrupp vid Linnéuniversitetet har fått 15,5 miljoner kronor i anslag från Formas till ett forskningsprojekt som ska kartlägga sydsvenska ekskogars ekosystem. Syftet är att studera om plantering av olika ek-arter kan bidra till framtida skogar med en ökad biologisk mångfald och som har bättre förutsättningar att klara av de utmaningar som pågående klimatförändringar medför, jämfört med dagens gran- och tallplantager.
Det är Markus Franzén, Johanna Sunde, Anders Forsman, Anna Monrad Jensen och Johan Kroon från institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet som tillsammans med forskare från Linköpings universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet nu har beviljats finansiering för ett helt nytt forskningprojekt.
Projektet, som på engelska heter Adaptation to changes: Emerging forest ecosystems in a changing climate, ska under de kommande fyra åren sammanställa aktuell kunskap om ekskogens utbredning och expansion, och undersöka vilka möjligheter och potentiella hot kopplade till klimatförändringar ett ekbaserat skogsbruk kan medföra.
Skogsbruket blöder ekonomiskt
Ekskogar är viktiga som produktionsskogar och har en hög biologisk mångfald och deras lämpliga klimatzon förskjuts snabbt norrut. Samtidigt lider det grandominerade skogsbruket i södra Sverige av ökade kostnader från torra somrar, sjukdomar och skadedjur.
– Vi måste lära oss mer om hur ekosystemen påverkas av och anpassar sig till klimatförändringarna. Vi ser att förändringarna idag går mycket fortare än vad vi tidigare trodde. Att bidra med ny kunskap kring artrika klimatanpassade skogsekosystem baserade på forskningsdata är mycket viktigt för framtiden, säger forskningsledaren Markus Franzén, docent i ekologi på institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet.
Projektet ska samla in nya genetiska och ekologiska miljödata från ek-bestånd i södra Sverige och ska studera tre ekarter som växer både i naturliga skogar och i ekförädlingsskogar.
– En viktig fråga vi vill besvara är i vilken utsträcking den genetiska variationen inom och mellan olika skogsbestånd påverkar motståndskraften och förmår buffra mot miljöförändringar, som exempelvis extremväder och angrepp av skadeinsekter, säger Anders Forsman, professor i evolutionär ekologi.
Markus Franzén understryker även vikten av att öka kunskapen om hur ett ökat inslag av olika ekarter i framtidens skogsbruk kan bidra till ett mer klimatanapassat och hållbart skogsbruk. Ett annat spår är att se om det exotiska trädslaget rödek är ett möjligt komplement till skogs- och bergek.
Kunskap till förmån för biologisk mångfald
Forskarna hoppas att kunskapen som kommer med projektet blir avgörande för att utforma ett långsiktigt hållbart klimatanpassat och expanderande ekskogsbruk som både gynnar produktionen och värnar den biologiska mångfalden.
– Det här är ett väldigt omfattande och ambitiöst projekt. Att vi har lyckats samla en grupp forskare med olika och kompletterande expertis innebär förhoppningsvis att vi tillsammans kommer att kunna bidra med både ny och viktig kunskap, säger Anders Forsman.
– Att Formas har beslutat att finansiera detta forskningsprojekt är enormt roligt och jag gläds åt att få jobba med detta projekt. Det betyder att vi kan fokusera på att forska kring framtidens skog i södra Sverige på ett alldeles unikt sätt och förhoppningsvis bidra till att en framtida skog är mer artrik och klimatanpassad, säger Markus Franzén.
Anslaget på 15,5 miljoner kronor går inom ramen för Formas beslut om att finansiera nio nya forskningsprojekt med totalt 141 miljoner kronor i utlysningen Den svenska skogens roll i klimatomställningen.