Anna Melin forskar om relativ energibrist och ätstörningar i ny olympisk satsning
Sveriges olympiska kommitté stödjer sex starka svenska idrottsforskare i en ny satsning som ska skapa framgångar i kommande olympiska spel. En av forskarna är Anna Melin, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon ska undersöka hur vanligt det är med relativ energibrist och ätstörningar inom svensk elitidrott, och hur man kan förebygga dessa problem.
Många elitidrottare ligger på gränsen till vad kroppen tål. Det går åt mycket energi när man tränar hårt och det gäller att få i sig tillräckligt, annars kan kroppen ta skada på både kort och lång sikt. I december 2019 fick problemen ännu ett ansikte, då skidstjärnan Frida Karlsson tvingades dra ner på sin belastning av hälsoskäl.
Satsning inom nutrition och hälsa
När Sveriges olympiska kommitté (SOK) i en ny tvåårig satsning stödjer sex starka svenska idrottsforskare är därför Anna Melin, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet, en av dem. Hennes forskning berör just relativ energibrist och ätstörningar.
– Relativ energibrist är ett av de vanligaste näringsrelaterade problemen inom idrotten. Det innebär ett för lågt intag av energi i relation till mängden träning och att tillgången av energi för grundläggande kroppsliga processer blir för låg. Det kan få negativa konsekvenser inte bara för prestationen utan även för hälsan, berättar Anna Melin.
Ett vanligt problem
Bristen på energi kan uppstå på grund av okunskap om idrottsnutrition, bristande aptit eller ett stört ätbeteende. Problemet är vanligt – 50–70 % av uthållighetsidrottare har symptom – och verkar vara lika stort bland manliga och kvinnliga idrottare. Förekomsten av ätstörningar är däremot högre bland kvinnliga atleter.
– Studier från 2005 visar att förekomsten av ätstörningar bland norska kvinnliga landslagsaktiva är 20 % och bland manliga 8 %. En ny, liknande studie pekar på att problemet är lika utbrett bland danska idrottare på landslagsnivå.
Forskning som behövs
Syndromet relativ energibrist definierades av Internationella olympiska kommittén först 2014. Därför är forskningen inom området relativt ung.
– Tack vare stödet från SOK ska vi nu undersöka förekomsten av relativ energibrist och ätstörningar inom svensk elitidrott. Vi ska även forska om hur goda träningsmiljöer kan vara med och förebygga utvecklingen av exempelvis ätstörningar, säger Anna Melin.
Den första delen av studien är en tvärsnittsstudie, det vill säga att den inkluderar alla landslag. De andra delarna av studien kommer att fokusera på de idrottsgrenar där förekomsten är högst respektive lägst.
Specifika rekommendationer
– Jag har forskat om förekomst och konsekvenser av relativ energibrist med eller utan ätstörning bland kvinnliga och manliga elitidrottare, subelit och elitmotionärer samt professionella balettdansare.
– Resultaten visar bland annat att detta är ett utbrett problem i de flesta idrottspopulationer, att det troligtvis finns könsskillnader i känslighet och respons av låg energitillgänglighet, men att reproduktionsdysfunktion är en vanlig konsekvens.
– Ett viktigt fynd är att kvinnliga idrottare med rubbningar i menstruationen på grund av låg energitillgänglighet har sämre prestationsförmåga än kvinnliga idrottare med regelbunden menstruation.
– Målet är att få kunskap om situationen och behovet av preventiva insatser inom svensk idrott. Vi vill kunna ge mer idrottsspecifika och individuella rekommendationer, för att de aktiva ska kunna optimera sin träning, förebygga skador och förhindra ohälsa, berättar Anna Melin.
De fysiologiska konsekvenserna av svält är desamma, oavsett om orsaken till för låg energitillgänglighet är nedsatt aptit eller en ätstörning.
– De hormonella ändringarna leder bland annat till menstruationsrubbningar hos kvinnor och lägre testosteronnivåer hos män, samt en ökad risk för skador på grund av överbelastning. Långsiktiga konsekvenser är en ökad risk för benskörhet och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar.
Olympiska framgångar
Satsningen görs inom ramen för SOK:s projekt Olympisk offensiv, vilket har målet att skapa förutsättningar för olympiska framgångar på längre sikt.
– Det känns otroligt hedrande att vara en i en grupp av så duktiga forskare! Och det känns inspirerande, eftersom syftet med satsningen bland annat är att säkra att vår forskning, kunskap och kliniska erfarenhet ska nå ut till tränare och aktiva inom SOK:s Topp och talang-program, avslutar Anna Melin.
- - - - -