Att hålla patienten varm under operation förhindrar onödigt lidande och kan rädda liv

Perioperativ hypotermi (att kroppen har en lägre temperatur än 36 ºC före, under och efter operation) är ett mycket vanligt problem, som kan leda till en rad mer eller mindre allvarliga, även dödliga, komplikationer. Nedkylningen beror framför allt på temperaturskillnader mellan perifera kroppsdelar som armar och ben jämfört med inre organ samt den störning i kroppens temperaturreglerande funktioner som olika typer av narkos och bedövningar kan ge. I samband med nedsövning eller ryggbedövning vid en operation sjunker patientens kroppstemperatur som mest de första 30 minuterna och det är därför viktigt med värmebevarande insatser både före och under operation.

­ –I flera länder finns det tydliga nationella riktlinjer för hur perioperativ hypotermi ska undvikas, men detta saknas i Sverige än så länge. Det har en negativ effekt på patientsäkerheten och välbefinnandet och kan leda till lidande för patienten och höga samhällskostnader, säger Ingrid Gustafsson.

Vi människor har generellt ett basalt behov av att undvika nedkylning eller överhettning, dock är både behovet och individens normala kroppstemperatur unika. Avhandlingen visar på behovet av att lyfta patientens perspektiv, att det behövs stöd från ledningen på operationsavdelningarna och att det behövs nationella riktlinjer för att bibehålla patientens normala kroppstemperatur i samband med operation. Resultaten ger också operationsteamets perspektiv av hur värmebevarande insatser uppfattas och kommuniceras. 

– Att använda sig av värmebevarande insatser innan och under operationen kan skydda mot nedkylning och vårdskador, men även göra patienten mer avslappnad, omhuldad och trygg. Det handlar om små insatser som har stor effekt. Det kan initialt bli en kostnad för de operationsavdelningar runt om i landet som behöver köpa in de material som krävs, till exempel varmluftstäcken och värmeskåp för spolvätskor och intravenösa vätskor. Dock är det kostnadseffektivt att ge dessa värmebevarande insatser, säger Ingrid Gustafsson.

Avhandlingen visar att det finns flera faktorer som påverkar möjligheten att skydda patienten från nedkylning. Det kan handla om osäkerhet kring hur en del värmebevarande insatser ska användas, tidsbrist eller inarbetade rutiner, samt meningsskiljaktigheter om dessa insatser i operationsteamet.

Resultaten i avhandlingen kan vara ett stöd till att skapa nationella riktlinjer; de ger också insikter i vad som har betydelse för att underlätta en implementering av sådana. Redan nu kan man inom vården fritt använda sig av denna implementeringsplan eftersom ett exemplar av avhandlingen kommer att skickats ut till varje operationsavdelning runt om i Sverige. De internationella rekommendationer som tas upp i avhandlingen kan också användas under tiden.

– Med införandet av nationella riktlinjer skulle man undvika lidande för patienter och minska risken för komplikationer, för en längre vårdtid och dessutom efterföljande kostnader för individen, sjukhusen och samhället, säger Ingrid Gustafsson.

– Jag ser fram emot att gå vidare med fler delar av detta område som är sparsamt forskat på idag. Just nu har vi startat en multicenterstudie tillsammans med Australien och Norge om temperaturmätning och värmebevarande insatser i samband med operation, där jag är Sverige-koordinator. Vi är också i startgroparna med att undersöka tillförlitligheten av en metod för att mäta temperaturen perioperativt.

Mer information
Länk till avhandlingen:
http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1610089

Kontakt
Ingrid Gustafsson, vik universitetslektor, mobil: 0767–207351, epost: ingrid.gustafsson@lnu.se alt ingrid.gustafsson@hb.se
Liv Ravnböl, kommunikatör, mobil: 076-760 36 66, epost: liv.ravnbol@lnu.se