Martina bytte karriär – från transportplanerare i träindustrin till doktorand i historia
Det är aldrig för sent att förändra sitt liv. Efter att ha arbetat drygt 20 år inom träindustrin kände Martina Böök i Gemla att det var dags för en förändring. Hon sadlade om och började utbilda sig till lärare i musik och historia. Under utbildningen växte hennes intresse för att skriva och undersöka. Idag är hon doktorand i historia, och forskar om allmogens kläder.
– När jag gick på gymnasiet hade jag ingen aning om vad en doktorand var. Det fanns inte på kartan, säger Martina Böök.
Utbildade sig inom transport och spedition
Efter gymnasiet åkte Martina till Väst-Berlin för att jobba som au-pair i ett år. Väl hemkommen hoppade hon på en eftergymnasial utbildning inom internationell transport och spedition. Det var en studievägledare som tipsade henne om utbildningen och Martina tyckte den lät intressant. Hon hade alltid gillat att resa och hon hade fått en bra inblick i transportbranschen genom sin pappa som jobbade på SJ. När utbildningen var klar arbetade hon på olika företag inom exportindustrin. Den längsta tiden var hon transportplanerare på träindustriföretaget Vida.
– Jag trivdes bra på Vida. Jag beställde transporter för deras produkter, bevakade order och gjorde olika intyg. Som transportplanerare är man spindeln i nätet och ser till att varona kommer dit de ska. Man snackar med folk i hela världen och ser till att allt klaffar, säger Martina.
Men efter 20 år kände hon att hon inte kom längre. Hon behövde en förändring. I samma veva gick hennes mamma bort, vid 67 års ålder, och Martina började fundera över sin situation.
– När min mamma gick bort kände jag: vill man göra något i livet ska man inte vänta tills man blir pensionär. Vi har den tid vi har på jorden, och man får försöka använda den så bra man kan. Jag var i 40-årsåldern då och jag kände väl att det var inte så roligt på jobbet längre. Det var dags för något annat, säger Martina.
Började läsa till lärare
Martina sadlade om. Eftersom hon alltid hade gillat att förmedla saker till andra funderade hon på om lärare skulle vara ett bra alternativ. Hon gjorde slag i saken och började läsa till ämneslärare på Linnéuniversitetet, för undervisning i historia och musik.
– Jag njöt verkligen av tiden på lärarutbildningen. Det var lyxigt att få förkovra sig. Samtidigt var det lite speciellt att gå tillsammans med dem som kom direkt från gymnasiet. Vissa hade ’mössa och attityd’! Det var skönt att jag hade gjort något annat i livet, säger Martina.
När det var dags för c- och d-uppsatser valde Martina att skriva om allmogens kläder. Ämnet var inte alltför långsökt eftersom hon under hela uppväxten varit med i ett folkdanslag och alltid varit intresserad av folkdräkter och folklig kultur. Arbetet med uppsatserna visade sig vara en höjdpunkt. Hon älskade att skriva, undersöka och komma fram till saker. Och hon funderade på hur hon skulle kunna fortsätta med det.
Så en dag, efter att ha jobbat 1,5 år som lärare, såg hon att man sökte doktorander i historia på Linnéuniversitetet. Hon sökte. Och blev antagen. Hennes forskning handlar om allmogens kläder under perioden 1750-1850.
– Jag hade egentligen tänkt jobba fler år som lärare. Men samtidigt tänkte jag: om tåget går nu så får jag hoppa på och ta den här chansen, säger Martina.
– Det bästa med att vara doktorand är att man får ägna sig helt åt det man är intresserad av, och få betalt för det. Jag har alltid varit en sån som vill lära mig mer, och det får jag här. Det är jätteroligt. Samtidigt kan det vara svårt att veta när man är ledig. Det finns en stress i att veta att det finns en deadline långt fram och att du inte riktigt vet hur du ligger till. En annan sak som är knepig är att man är både student och samtidigt anställd, säger Martina.
Efter doktorerandet fortsätter Martina gärna inom akademin och historieämnet. Museibranschen är också intressant. Eller så går hon tillbaka till att jobba som lärare.
– Jag funderar inte så mycket på det. Det löser sig, det har det gjort hittills. Jag är i alla fall glad att jag tog den här chansen, säger Martina.
Två olika karriärer
Man kan tycka att steget är långt mellan att jobba som transportledare inom träindustrin och att forska om allmogens kläder på 1700- och 1800-talet. Men för Martina är det helt enkelt två sidor av henne.
– Många har sagt att det är jättekonstigt att jag har ägnat mig åt så skilda saker i livet. Men för mig går det ihop. Det är liksom två sidor av mig, två områden som jag alltid varit intresserad av. Om jag står på en perrong idag tycker jag fortfarande att det är kul att titta på godsvagnarna, och kolla vad de heter och var de kommer ifrån, säger Martina.