Historisk spansk-japansk vänskap visade sig vara en myt

Ordet ”vänskap” har ofta använts för att beskriva relationer mellan stater, för att säga ”vi är inte i konflikt med varandra”. Birgit Tremml-Werner har undersökt hur det här begreppet använts och översatts i ett specifikt fall: i korrespondensen mellan det Spanska imperiet och Japan under inledningen av 1600-talet. Spanska imperiet hade på den här tiden en koloni i dagens Filippinerna och sökte flera handelspartners i området. Japan var en av dem. Birgit har studerat brev, avtal och licenser mellan de två länderna.

Brev från den spanske kungen till Date Masamune, härskare i den japanska staden Sendai. Daterat 1616. Källa: Wikimedia Commons.

– I de spanska dokumenten betonades ofta vänskap, till exempel i korrespondensen med shogun, Japans härskare. Spanjorerna skrev att de ville ha handel och vänskap, att de kom med fredliga intentioner, säger Birgit.

Men i de japanska översättningarna av dokumenten saknas ordet ”vänskap”. Likaså i de dokument som skrevs i original på japanska. Birgit menar att orsaken till detta var att ”vänskap” inte användes på samma sätt i japanskan och var svårt att översätta. Det fanns ord för vänskap mellan människor, men inte mellan stater.

– Språken var inte synkade. ”Vänskap” användes inte i det japanska politiska språket. Dessutom såg sig Japan som överlägset det Spanska imperiet, medan spanjorerna såg det mer som en ömsesidig relation. Så att prata om vänskap var inte heller aktuellt ur den aspekten, menar Birgit.

En japansk bok från början av 1900-talet som bland annat innehåller nya översättningar av de spanska originaldokumenten från 1600-talet.

Dokumenten översätts igen

Men långt senare skulle dokumenten komma i en ny översättning. I början av 1900-talet ville Japan stärka sin roll som internationell spelare, och gärna visa att man hade en lång historia av internationella kontakter, till exempel med det Spanska imperiet redan på 1600-talet. Många av de japanska handelsavtalen hade dock försvunnit vid det laget, därför beställdes nya översättningar av de spanska originalen. Och den här gången betonades vänskapen. Översättarna pekade på att Japan och Spanien hade bedrivit handel och haft en vänskaplig relation i flera hundra år. Texterna spreds över landet, de användes av politiker, i media och undervisning, och antogs vara korrekt utförda.

– De här nya översättningarna fokuserade mycket på den historiska vänskapen. Man menade att den visade på flera hundra år av goda relationer med europeiska handelspartners. Det var en slags nationell propaganda som påverkade tolkningen av 1600-talsdokumenten. Översättningarna fick ett stort inflytande. De blev ett sätt att positionera sig, att stärka sin position, säger Birgit.

Vänskapen var inte ömsesidig

Birgit har genom att jämföra översättningarna från 1900-talet med de originalöversättningar som finns kvar från 1600-talet, kunnat se att det inte finns några spår av den påstådda vänskapen.

– Idén om politisk vänskap mellan de här länderna på 1600-talet existerade inte. Den vänskap som senare översättare talade om fanns inte, säger Birgit.

Den japanske ambassadören Hasekura i Rom. Målning från 1615. Källa: Wikimedia Commons.

Birgit menar att användningen av nyöversättningarna från 1900-talet är ett exempel på när man använder och tolkar historien till sin egen fördel, så att det gynnar dagens behov.

– Man använder historien för att skapa en viss bild av sig själv. Man ger tyngd åt sina argument genom att säga ”vi har gjort så här i flera hundra år”, även om det inte är historiskt korrekt. Det finns exempel även i vår tid, som Kina som menar att Taiwan länge varit en del av Kina, vilket inte stämmer. Det är ett missbruk av historiska fakta, som kan leda till mytbildning och fake news och få långtgående effekter. Det här visar hur viktigt det är att använda korrekta fakta, att gå tillbaka till de historiska dokumenten och att veta hur de ska förstås, säger Birgit.

– Studien visar också vilka olika lager av betydelse som kan finnas i en översättning, både språkliga, kulturella och strategiska, när översättare ska tolka betydelse från ett sammanhang till ett annat. Den visar även att ”vänskap” inte är ett universellt begrepp, som alltid har förståtts så som vi förstår det idag, säger Birgit.

Birgits artikel finns publicerad i: Journal of the History of Ideas >>

Kontakt:

Birgit Tremml Werner, forskare, 0470-70 83 59, birgit.tremmlwerner@lnu.se
Anders Olsson, kommunikatör, anders.o.olsson@lnu.se