Hur mår det svenska musikundret?
I en nyligen publicerad rapport har Daniel Johansson studerat musikbranschens utveckling i Sverige. Daniel är forskare med fokus på musikindustrin och dess utveckling, och han ser stora utmaningar för branschen. Utmaningar som måste mötas med åtgärder som kan hjälpa aktörer i musiksverige. Annars är det stor risk att det svenska musikundret dör.
– Begreppet det svenska musikundret myntades under 1990-talet och handlade då främst om de svenska artister som slagit igenom stort internationellt. Det var artister som till exempel Roxette, Ace of Base och Robyn. När man idag talar om det svenska musikundret handlar det snarare om den mix av techbolag, producenter, apptillverkare och musikbolag som i kombination med en ny generation musikskapare och artister fått stora framgångar utomlands, berättar Daniel Johansson och fortsätter:
– Sverige riskerar dock att bli omkörda av andra länder på grund av stora förändringar i den globala musikindustrin. Den svenska musikbranschen består till drygt tre fjärdelar av små företag, enmans- eller fåmansföretag. De här mikroföretagen har sällan samma trygghet som större företag har. Det är därför de drabbas hårdast i kriser och paradigmskiften. De led hårt av fildelningskrisen under 2000-talet, finanskrisen under 2008–2011 och nu den pågående coronakrisen. För att säkra fortsatta musikframgångar behöver förutsättningarna bli bättre för såväl livemusiken som den inspelade musiken.
Viktiga områden att fokusera på
Daniel Johansson har bland annat intervjuat företrädare för musikbranschen och han har identifierat ett antal områden som branschens representanter ser som viktigast just nu.
– Det finns ett nytt europeiskt upphovsrättsdirektiv, och det är viktigt att detta direktiv införs effektivt i Sverige. Utövare och låtskrivare måste kunna kräva rimlig ersättning och möjlighet till omförhandlingar. Branschen anser också att det finns ett behov av riktade insatser mot utövare och låtskrivare även efter att konserter och festivaler börjar genomföras igen.
– Branschen ser också att en utökad satsning på exportstöd är nödvändig under de kommande åren. Sverige sticker ut bland de nordiska länderna med det jämförelsevis lägsta stödet, förklarar Daniel Johansson.
Streamingsektorn är också en del av musikvärlden som behöver ses över. Musikbranschen vill se en ökad transparens och att den ekonomiska modellen för ersättning av streamad musik bör utredas så att den blir mer rättvis.
Daniel Johanssons intervjuer visar också att det bör göras en utredning kring det som kallas friköpt musik, det vill säga när aktörer köper loss alla rättigheter och verken blir kortsiktiga intäktskällor snarare än långsiktiga tillgångar.
– Förutom detta är jämställdhetsarbetet fortsatt mycket viktigt, framhåller Daniel Johansson. Av de svenska låtskrivarna som tjänar mer än 300.000 kronor per år är bara 13 procent kvinnor.
Vilken funktion ska denna rapport fylla, hoppas du?
– Eftersom ekonomin kring musik kan upplevas som ganska komplex kan det vara bra att ha en skrift som beskriver ekosystemet översiktligt. Den samlar dessutom de förslag på åtgärder och policyförslag som framhålls av branschens aktörer. Jag hoppas att det här kommer vara en rapport som används aktivt för kunskapsförmedling och för att förstå de olika företagens nödvändiga funktioner i branschen, avslutar Daniel Johansson.
Rapporten är skriven på uppdrag av Entreprenörskapsforum och kan laddas ned här: https://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2021/03/Rapport_Musikbranschen_Web.pdf
Kontakt
Daniel Johansson, mobil 070-244 77 93, mejl daniel.johansson@lnu.se
Carina Sörgårn, forskningskommunikatör, telefon 0470-70 85 52, mejl carina.sorgarn@lnu.se