Joacim Rosenlund tänker cirkulärt

Klimatet har blivit en av vår tids största ödesfrågor och ger hos många upphov till oro inför framtiden. Nya fenomen som exempelvis kollektiv klimatångest och flygskam har dykt upp och både näringsliv och konsumenter vill göra rätt så att vi rör oss mot ett mer hållbart samhälle.

– Klimatångest är egentligen en vettig reaktion på det allvar vi står inför, säger Joacim Rosenlund. Det är bra om det går att vända det till en drivkraft att göra något – men mindre bra om man blir handlingsförlamad.

Motsatsen till linjär ekonomi

Under lång tid har vår ekonomi varit linjär snarare än cirkulär. En linjär produktionskedja innebär att saker produceras, används och sedan slängs. En cirkulär affärsmodell innebär bland annat att produkten återanvänds så mycket som möjligt, att man försöker designa smartare produkter och förpackningar och att man på olika sätt utnyttjar energin i det som inte kan återvinnas. De flesta är överens om att det är en absolut nödvändighet att gå över till en cirkulär ekonomi, men det är ett paradigmskifte som tar tid. Både företag och konsumenter måste vara med på tåget.

– Vi har länge levt i det linjära slit och släng-tänket, säger Joacim. Det måste bli mer självklart att välja produkter som lever länge och respektera den riktiga kostnaden för materialet. Här händer det väldigt mycket just nu på många olika håll och kanter, och det är spännande att som forskare vara mitt i den här förändringen.

Det okända lockade

Joacims väg till forskningen började redan i tidig ålder. Som barn var han storkonsument av faktaböcker och TV-programmet Vetenskapens värld. Det som lockade mest när det gäller forskning var att hitta kreativa lösningar på olika problem och tanken på att ge sig ut i det okända.

– Jag tycker forskning är det mest intressanta som finns eftersom det handlar om att ta reda på saker vi inte vet, säger Joacim. Det handlar om att utmana sig själv med nya frågor och problem och det gör att det aldrig känns tråkigt eller monotont. Att dessutom få undervisa om det man är mest intresserad av är verkligen ett privilegium.

Joacim disputerade 2017 med en avhandling där han tittade på hur akademi, näringsliv och myndigheter kan samarbeta runt framtida miljöutmaningar, men från början var det inte självklart att han skulle jobba med just miljöfrågor.

– När jag såg Jurassic Park första gången tyckte jag forskarna som tog fram och klonade dinosaurier var häftiga, säger Joacim Rosenlund. Det där med DNA verkade intressant. Det första jag gjorde efter gymnasiet var att jobba på ett genetiklabb i London, men det blev inte det forskningsområdet som jag hamnade i senare. Det visade sig att jag var ganska dålig i labbet, och jag läste en del sociologi innan jag till slut hamnade på den miljövetenskapliga banan.

Spelifierat miljöhus ska göra återvinning roligare

Just nu arbetar Joacim bland annat i ett projekt med Region Kalmar och Region Kronoberg för en mer cirkulär ekonomi. I samarbete med regionerna försöker man se hur en sådan omställning skulle kunna se ut och vilka verktyg man kan använda för att bli mer cirkulär i näringsliv och kommuner. Han leder också projektet ”Det spelifierade miljöhuset”, som är ett samarbete med bland annat Kretslopp Sydost.

– Vi håller på att bygga ett nytt hus för avfallssortering, säger Joacim Rosenlund. Det blir som ett spegelblankt konstverk som ska stå i Kalmar. När huset väl är på plats är målet att göra återvinning till en upplevelse och på olika sätt uppmuntra en bättre sortering. Inspirerat av spelvärlden kan det handla om att samarbeta, tävla, samla poäng eller andra saker som gör återvinning till en roligare upplevelse.

Framgångsfaktorer för en cirkulär ekonomi

Att tänka cirkulärt är inte okomplicerat. Producenterna måste göra rätt från början med rätt kvalitet och rätt materialval. Återvunna material måste dessutom bli billigare än nya, något som inte alltid är självklart idag. Det är en stor omställning så det är också en stor utmaning.

– Genom att tänka klimatsmart redan från början går det att förlänga livet på produkten eller underlätta för konsumenten att reparera den senare, menar Joacim. Om man till exempel hyr en produkt är det enkelt att lämna in den för lagning eller byte. Då kommer delarna i produkten tillverkaren till nytta direkt. Sen handlar det om förväntningar. Förväntar vi oss en perfekt och ny mobil, eller kan det kanske duga med en lite slöare ett tag till? Vad är egentligen nödvändigt och vad är lyxkonsumtion?

Cirkulär ekonomi – ett brett forskningsområde

Vad gäller framtiden vill Joacim gärna forska vidare på den inslagna banan och det verkar inte vara någon brist på frågor som behöver tas itu med.

– Det finns många kul idéer att jobba vidare med. Att synliggöra det riktiga värdet av material i produkter och vart dessa kommer ifrån. Vad som egentligen driver konsumtion och produktion från början. I andra änden är det spännande att fortsätta jobba med hushållsavfall. Vi kommer att dras med avfallsfrågan ett bra tag till och det gör skillnad att få till en så bra återvinning som möjligt.

Hopp om framtiden

Även om vi står inför stora utmaningar, och väldigt många saker måste klaffa, är Joacim positiv till framtiden. Trots allt går det åt rätt håll på flera områden tycker han.

– Det händer så mycket just nu, och många tar bra initiativ – även här i Småland har jag sett många organisationer som är föredömliga, säger Joacim. Vi kommer bli mer cirkulära, det kanske inte är möjligt att bli 100% cirkulära men det finns en stor potential att bli bra mycket bättre. Förhoppningsvis blickar vi tillbaka på den här tiden om tio år och förundras över hur slösaktiga vi var!

Kontakt

Joacim Rosenlund, mobil: 0480-49 71 13, epost: joacim.rosenlund@lnu.se
Liv Ravnböl, kommunikatör, mobil: 076-760 36 66, epost: liv.ravnbol@lnu.se