Expertlista – klimatforskning med många olika perspektiv

Effekterna av global uppvärmning i marina miljöer

Jag studerar effekterna av global uppvärmning i marina miljöer. Exempelvis så undersöker jag hur bottensedimenten i våra hav förändras rent kemiskt av växthuseffekten. Jag studerar också naturliga förekomster av metanläckor i havsbotten och hur klimatförändringar kan påverka dem. Metanet påverkar stabiliteten i sedimenten och kan bidra till att utlösa undervattensskred och tsunamis.
Kontakt: Marcelo Ketzer, professor i hållbar utveckling med fokus på miljö och geokemi, 048-0446255, marcelo.ketzer@lnu.se

Ekosystemdynamik i Östersjön ur ett klimatförändringsperspektiv

Som innanhav är salthalten i Östersjön mycket lägre än i andra hav, och salthalten minskar ju längre norrut man kommer. Också vattentemperatureren är generellt lägre än i många andra hav, vilket gör Östersjön mer sårbar för klimatförändringar. Forskningen fokuserar på effekterna av klimatförändringar på mindre studerade komponenter av ekosystemet, såsom de pelagiska mikrobiella näringsvävarna (inklusive bakterier och algblomningar; från gener till samhällen), i de olika delarna av Östersjön. På senare tid har ansträngningarna ökat för att undersöka det sublittorala ekosystemet som är sårbart på grund av den höga exponeringen för avrinning från den terrestra miljön. Många av våra forskningsframsteg har överförts till det nationella övervakningssystemet och är grunden för forskningsbaserade dialoger med statliga och lokala myndigheter.
Kontakt: Catherine Legrand, professor i marinekologi, 070-4380618, catherine.legrand@hh.se och Jarone Pinhassi, professor i mikrobiologi, 070-2756318, jarone.pinhassi@lnu.se

Extremväders påverkan på biologisk mångfald

Min forskning handlar om hur evolutionära processer bidrar till mångfalden av form, färg, funktion och beteende mellan olika livsformer. Forskningen är av relevans för tillämpad naturvård och kan bidra till ett mer hållbart jordbruk, fiske och skogsbruk. Kontakt: Anders Forsman, professor i ekologi, 070-627 27 38, mejl anders.forsman@lnu.se

Leder en kombinerad effekt av torka och bete till att ekosystem kollapsar?
Vår forskning kommer att besvara frågan om och hur en hög biodiversitet kan kombineras med bibehållen kött- och foderproduktion under år med extrem torka. Nytt projekt handlar om anpassning till förändringar: expanderande skogsekosystem i ett föränderligt klimat.
Kontakt: Markus Franzén, doktor i ekologi, 072-594 98 21, markus.franzen@lnu.se

Extremväders påverkan på läckage av syra och metaller från sura jordar

Forskningen handlar om sura sulfatjordar och sulfidjord. Utdragna torrperioder leder till sänkning av grundvattenytan och därmed ökad bildning av syra och frigörelse av toxiska metaller i jorden. Efterföljande regnperioder eller snösmältning leder till läckage av dessa kemiska substanser till yt- och grundvattenförekomster.
Kontakt: Mats Åström, professor i miljövetenskap, forskningsämne: miljögeokemi, 0725949635, mats.astrom@lnu.se

Hur påverkar klimatförändringen den miljövänliga och hållbara kontrollen av skadeinsekter?

Jag har en bred kompetens inom organisk kemi och kemisk ekologi. Min forskning strävar mot att förstå kemisk kommunikation hos skadeinsekter i syfte att kunna ersätta insektsgifter i skogsbruket, lantbruket och trädgårdsnäringen med miljövänliga och hållbara alternativ. I ett forskningssamarbete med forskargrupper i Tyskland och Nya Zeeland har jag funnit att den 3-gradiga värmeökningen i Tyskland sedan 2004 är orsaken till att den miljövänliga kontrollen av en skadeinsekt på äpplen inte längre är effektiv. Doftlockämnena (feromonerna) bryts ner i fält när temperaturen går upp mot 32-35°C. Jag samarbetar lokalt, nationellt och internationellt med ett tiotal olika forskargrupper inom detta forskningsområde.
Kontakt: Rikard Unelius, professor i organisk kemi, 070-810 15 14, rikard.unelius@lnu.se

Klimatförändringar och miljögifter

Jag är en miljögeokemist som använder den kunskap jag har om olika miljögifters beteende i miljön för att förstå och riskbedöma spridningen till människor. Jag disputerade år 2011 med en avhandling som hette ”Climate change and metal mobility in an environmental risk perspective”. Den handlade om hur klimatet påverkar olika metallers löslighet och därmed deras möjligheter att spridas från t.ex. förorenade områden. Sedan dess har jag på olika sätt studerat framförallt metallföroreningar i miljön och hur människor kan exponeras för dessa. En viktig faktor för hur olika miljögifter beter sig ute i miljön är just klimatet. Till exempel så sprids miljögifter på land med det vatten som regnar ner, sjunker ner genom marken, och sedan flödar ut i bäckar, sjöar och hav. Dessa flöden påverkas av temperaturer och nederbördsmängder. Ja, klimatet kan på flera olika sätt påverka de miljögifter vi har omkring oss.
Kontakt: Anna Augustsson, docent i miljövetenskap på institutionen för biologi och miljövetenskap, 0480-446220, anna.augustsson@lnu.se

Medverkar mikroorganismer i urberget till klimatförändringar?

Mikrobiell produktion och konsumtion av den potenta växthusgasen metan i olika miljöer påverkar flödet av metan till atmosfären där den medverkar till globala uppvärmningen - ett av de stora miljöhoten i vår tid. Våra senaste fynd visar att dessa mikrobiella processer är väl utbredda i ett av de minst kända och utforskade ekosystemen på jorden - den kristallina berggrunden i jordskorpan. Då detta är ett av de största mikrobiella ekosystemen på planeten behövs en ny modell för metanflödena och de negativa miljöeffekter som är relaterade till naturligt läckage, läckage från borrhål för geotermisk energi, och till utvinning behöver utvärderas, vilket vi gör i ett av mina projekt.
Kontakt: Henrik Drake, docent i miljövetenskap, forskar inom geokemi/geobiologi, 0480-446369, henrik.drake@lnu.se

Nya klimatsmarta livsmedel

Forskningen handlar om matens kvalitet samt utveckling av nya hälsosamma och klimatsmarta livsmedel. Jag är intresserad av att karakterisera näringsämnen i råvaror och livsmedel och att studera hur livsmedelsprocesser påverkar näringsämnena. Ytterligare fokus ligger på forskning om matens effekt på människans hälsa.
Kontakt: Cornelia Witthöft, professor i livsmedelsvetenskap med inriktning på nutrition/livsmedelskemi, 072-529 58 10, cornelia.witthoft@lnu.se

Planeten mår bättre av en mer cirkulär ekonomi

Jag forskar om cirkulär ekonomi, återvinning och ekoprenörskap/hållbart entreprenörskap - ofta i samverkan med omgivande samhälle. Undervisar bland annat i hållbar innovation och hållbar utveckling.
Kontakt: Joacim Rosenlund, universitetslektor i miljövetenskap med inriktning cirkulär ekonomi, 0480-49 71 13, joacim.rosenlund@lnu.se

Vattenrening, deponering av avfall, marksanering med hjälp av växter och mikroorganismer mm

Klimatförändring: markanvändning, vattenresurser och strategier för omställning i jordbruk 

Min forskning rör främst omställningsstrategier för jordbruk och areala näringar i Mellanöstern, samt hur systemisk design och framtidsorienterade metodologier kan användas i förändringsprocesser.
Contact: Helen Avery, lektor i arabiska på institutionen för språk, helen.avery@lnu.se

Deltagande design för hållbar omställning

Forskning utgår från hur hållbar omställning i staden förstås och vilka värderingar och problemställningar som får företräde när städer ställer om. Forskningen utgår från deltagande design och processer för hållbar omställning, där forskningen både deltar i andra aktörers omställningsprocesser, men också försöker skapa förutsättningar för boende att delta i dessa processer. Forskningen utgår från problematiken att hållbar omställning inte har någon tydlig, överenskommen definition. Detta gör begreppet öppet för olika, inte sällan motsägelsefulla tolkningar, som även hamna i konflikt med varandra. Hur ska vi hantera dessa konflikter? Vilka värden behöver prioriteras för en verkligt hållbar omställning?
Aktuella projekt: Grön Lokalekonomisk analys med bostadsrättsförening Ida (Malmö), Omställning med Sege Park Living Lab/ISU(Malmö), Omställarna i Sege Park (Malmö).
Kontakt: Sara Gottschalk, doktorand, deltagande design och hållbar omställning, 076-132 27 62, sara.gottschalk@lnu.se

Deltagande, hållbar spekulativ och kritisk design för förändring

Föreställningar om framtider genom deltagande, praktiker, materialiseringar, spekulationer och reflektion – fokus t ex hotad biologisk mångfald, leva med teknologier, bortom industrimodernitet, alternativa ekonomier.
Pågående designforskningsprojekt Un/Making Matters: https://www.instagram.com/unmakingstudio/
Kontakt: Åsa Ståhl, lektor i design, 070 256 28 35, asa.stahl@lnu.se

Den globala upphettningens former i konst, litteratur och andra medier

Jag forskar i olika mediers möjlighet för att framställa klimatkrisen, blant annat kring hur vetenskap och konst har olika sätt att framställa krisen - och därmed olika sätt att påverka offentligheten.
Kontakt: Jørgen Bruhn, professor i litteraturvetenskap, 070-547 46 43,  jorgen.bruhn@lnu.se

Design med kollektiva åtgärder för att värdesätta vatten

Min forskning fokuserar på att förstå beteende och normer som styr hur man värdesätter vatten i hushållet. Som designer förstår jag behovet av att koppla samman kreativa discipliner som en del i att förstå och adressera systemiska, sammanlänkade och komplexa sociala problem såsom tillgång till vatten. Jag är intresserad av tillämpning och generering av metoder som fokuserar på deltagande av olika parter som integrerar problemen för att få en holistisk täckning som är mer anpassad till samhällets verklighet.
Kontakt: Juan Velasquez, doktor i design och skapande, forskningsområde: vatten, sociala normer, kollektiva åtgärder, 070-259 69 653, juan.velasquez@lnu.se

Det planetära klimat- och ekologiska nödläget

Forskningsområde: det planetära klimat- och ekologiska nödläget, särskilt i perspektiv av de vetenskapligt underbyggda kraven på omfattande samhällsomställningar som saknar historisk motsvarighet.
Kontakt: Martin Gren, professor i kulturgeografi, 072-594 96 92 martin.gren@lnu.se 

Vi lever i ett planetärt klimatnödläge. Det framgår allt tydligare i livets alla aspekter. Men vad menas med begreppen ”klimat” och ”nödläge,” och vad händer när de förs samman i ett ”klimatnödläge? Vad innebär det för oss att orientera oss etiskt, kulturellt, politiskt och kunskapsmässigt till klimatets ofattbara komplexitet? Och i synnerhet till begreppet ”nödläge”? Hur kan vi skapa handlingsutrymmen i relation till tidsperspektiv och skalor som är svåra att greppa?
Kontakt: Ola Ståhl, professor i design, konst/design/klimatnödlägesstudier, 072-538 3177, ola.stahl@lnu.se, 

Framtidsbilder av rättvisa liv inom planeten jordens gränser

Earth Logic är det radikala förslaget av en logik där planeten och alla arternas överlevnad driver alla aktiviteter. Sedan lansering i februari 2020 har det nått 1 miljon människor globalt. Earth Logic är ett exempel på de nya framtidsbilder av rättvisa liv inom planeten jordens gränser som Mathilda Thams forskning handlar om att skapa. Mathilda Tham är också medgrundare till Concerned Researchers in Fashion, ett globalt nätverk för systemskifte av modesektorn.
Länkar: www.earthlogic.info och www.concernedresearchers.org
Kontakt: Matilda Tham, professor i design, 072-536 94 66, Mathilda.tham@lnu.se

Förändringsorienterade förhållningssätt till att arbeta med teknologi

Jag arbetar med tekniska infrastrukturer som syftar till att tänka ut, förverkliga och upprätthålla olika former av förändringsarbete.
Nuvarande projekt: https://regenerative-energy-communities.org/
Kontakt: Eric Snodgrass, lektor i design, forskningsområde: teknologi, energi, infrastruktur, 076-1131610, eric.snodgrass@lnu.se

Historiska katastrofer och miljöhistoria om infrastrukturens sociala och ekologiska effekter

Miljöhistorisk forskning inriktad på 1) katastrofer och 2) infrastruktur och sociala och ekologiska samhällsförändringar i Sydasien (främst Indien, Bangladesh, Pakistan, Nepal och Sri Lanka).
Kontakt: Eleonor Marcussen, doktor i historia, 0735-791197, eleonor.marcussen@lnu.se

Intermedial ekokritik

Med utgångspunkt i mina forskningsämnen, som är intermedialitet och narratologi, är jag verksam inom IMS (Linnéuniversitetets centrum för intermediala och multimodala studier) inom ett teoretiskt fält som vi döpt till intermedial ekokritik, som försöker förena vår teoretiska forskningsbas (intermedialitet) med de senaste rönen inom ekokritik.
Kontakt: Liviu Lutas, professor i fransk litteratur, 0470-767859, liviu.lutas@lnu.se

Klimatförändring: effekter på naturlandskapet och de processer som formar detta

Jag är naturgeograf och undervisar bl.a. i meteorologi, klimat och klimatförändringar samt geomorfologi (läran om landskapets former). När det gäller klimatförändringar ligger det huvudsakliga intresset i hur de kan komma att påverka (och påverkar) geomorfologin och de exogena processer: vittring, sluttningsprocesser (som ras och skred) vind(erosion), rinnande vatten (inkl. översvämningar), glaciärer (glaciala processer) och kustprocesser (stranderosion t.ex.), som omformar landskapet.
Kontakt: Hans Andrén, fil. dr. och universitetslektor i naturgeografi, 070-221 31 08, hans.andren@lnu.se

Klimat- och informationspåverkan: en laddad kombination 

Min forskning handlar om hur klimatfrågor och klimatförändringarna har tagit sig in i konspirationsteorier i form av meningsskapande berättelser som mobiliserar motstånd mot etablerad kunskap. Klimatförnekelse och ekofascism är två rörelser inom vilka expertkunskap ifrågasätts. Fältet utnyttjas av olika aktörer för att påverka informationsflödet och opinionsbildningen i samhället som på sikt kan undergräva demokratin. För medier och journalistiken är denna situation svår att navigera.
Kontakt: Andreas Jahrehorn Önnerfors, docent i idéhistoria, projektledare Faktajouren,  070 270 27 78, andreas.onnerfors@lnu.se

Kultur, kulturarv och klimatförändringar

Hur kan kultur och kulturarv bidra till anpassning till ett förändrat klimat och dess effekter på mänskliga samhällen? Behövs en ny sort världsarv? Cornelius Holtorf har varit med i olika internationella arbetsgrupper inom den globala kulturarvssektorn (bl.a. med UNESCO, IPCC, ICOMOS, osv).
Kontakt: Cornelius Holtorf, (nås inte via telefon), cornelius.holtorf@lnu.se. Unescoprofessur om Heritage Futures, Unescoprofessuren är medlem i Climate Heritage Network

Media och den ekologiska krisen

Jag forskar om hur den ekologiska krisen kommuniceras genom olika medietyper (film, hemsidor, litteratur, reklam, konst) med särskilt fokus på frågor om påverkan (agens), nostalgi och mat. Min ingång är att den ekologiska krisen också är en medial kris i det avseende att vetenskap hela tiden transformeras mellan olika medier.
Kontakt: Niklas Salmose, docent i engelsk litteratur, 0708110519, niklas.salmose@lnu.se

Populärkultur och imperialism. Hur litteratur och film gör den viktiga kopplingen mellan den globala imperialismen och klimatkrisen.

Forskningsprojekt 1. Militariseringen av Antropocen: Säkerhet, militanta framtider och den amerikanska klimatfiktionen
Litteraturvetenskaplig forskning om klimatfiktion visar att denna nya genre bidrar till klimatdebatten genom att ge bilder av hur det kan kommat att vara att leva i en klimatförändrad framtid. Samtidigt sätter också dessa bilder gränser för hur vi kan tänka kring klimatkrisen och dess hantering. Detta projekt studerar litteratur och film som framställer en klimatförändrad framtid  som en tid av ständig våldsam konflikt. Projektet visar att denna typ av klimatberättelse främjar de en förståelse av klimatkrisen som ett lokalt eller nationellt säkerhetsärende snarare än en fråga om planetens överlevnad. Se också https://www.rj.se/anslag/2020/militariseringen-av-antropocen-sakerhet-militanta-framtider-och-den-amerikanska-klimatfiktionen/

Forskningsprojekt 2 (tillsammans med Niklas Salmose): Framtida matföreställningar i global klimatfiktion
Den dominerande globala kosthållningen bidrar till en stor del av klimatkrisen. En omvandling skulle medföra stora praktiska problem, men även utgöra en stor kulturell utmaning. Detta forskningsprojekt undersöker hur framtida matkulturer förmedlas i litterär och visuell kultur i olika delar av världen. I nästan all klimatfiktion har människors tillgång till, och tankar kring, mat förändrats i grunden. Projektets resultat är ett viktigt bidrag till den humanistiska forskning om klimatfiktion, men de kan också hjälpa användare och klimatforskare att förstå hur människor i olika delar av världen kommer att reagera på, och kanske även initiera, förändringar i mat och ätande.
Kontakt: Johan Höglund, professor i engelsk litteratur, 0730-36 09 59, johan.hoglund@lnu.se

Relationellt hemskapande – från "hållbart liv" till platsbaserat relationellt liv

Mitt doktorandprojekt förordar ett relationellt förhållningssätt till hållbart liv i hemmet, baserat på utformat deltagande och sensoriskt utforskande i hyperlokala levnadsmiljöer. Projektet syftar till att utmana den moderna (universella) förståelsen av hemmet som avskilt från sociala, politiska och naturliga processer och frågeställningar. Jag utforskar den andinska kosmologin Sumak Kawsay (Leva väl) och vardagliga berättelser ur hemmet/dilemman som inspiration för att leva och föreställa sig framtider på andra sätt.
Kontakt: Juliana Restrepo, doktorand i design, hållbarhet och livet i hemmet (samarbete mellan Linnéuniversitetet och Malmö universitet, finansierat av The Bridge), 0470-70 85 18, juliana.restrepogiraldo@lnu.se

Världslitteratur och politisk ekologi

Baserat på utgångspunkten att dagens globala socioekologiska kris är ojämnt fördelad över postkoloniala/koloniala regioner, fokuserar min forskning på hur litteraturen beskriver och utforskar sambanden mellan kolonial och heteropatriarkal exploatering och utvinningen av den biofysiska naturen. Jag är särskilt intresserad av hur spekulativ fiktion förmedlar upplevelser av ojämlik ekologisk förstörelse och hur ett litterärt narrativ generellt kritiserar de rasifierade och könade historiska drivkrafterna bakom denna situation.

Kontakt: Rebecca Duncan, forskare i postkolonial litteratur och världslitteratur, rebeca.duncan@lnu.se, 070-279 53 36

Utveckling, utvärdering och spridning av Hub-konferenser – ett alternativ för att minska akademiskt flygande

Forskares koldioxidutsläpp beror till stor del på flygresor till internationella konferenser. Hub-konferenser tar hjälp av digital teknik för att i stället länka samman ett antal konferensplatser i olika tidszoner och kan både minska utsläpp och utgöra ett mer attraktivt alternativ än helt digitala konferenser. Forskningen berör hur Hub-konferenser bäst utformas och sprids och vilka konsekvenser de får för lärosätenas koldioxidutsläpp och akademisk mobilitet och samverkan.
Mina forskningsämnen är psykologi, digitala transformationer och ekonomi.
Kontakt: Viktor Kaldo, professor i klinisk psykologi, 070-737 38 59, viktor.kaldo@lnu.se

Turism, transport och klimatförändringar

Mina forskningsintressen inkluderar bland annat turism och klimatförändringar, med fokus på mobilitet och dess miljökonsekvenser.
Kontakt: Stefan Gössling, Jag är professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet och professor i humanekologi vid Lunds universitet, 070-492 26 34, stefan.gossling@lnu.se 

Turism och klimatförändringar: anpassningsstrategier, hållbarhet och turismens vattenkonsumtion

I min forskning arbetar jag med frågor som rör turism och turismutveckling i relation till kust- och havsmiljöer, klimatförändringar och hållbar utveckling, platsskapande och destinationsutveckling.
Kontakt: Christer Foghagen, fil.lic i kulturgeografi samt doktorand i miljövetenskap. Anställd som universitetsadjunkt i turismvetenskap, 0480-49 71 32, christer.foghagen@lnu.se

Entreprenörskap och socio-ekologisk omställning

Forskningsprojekektet intresserar sig för hur omställningen till planetens gränser sker i praktiken, ned fokus på mindre hållbara entreprenöriella initiativ på landsbygden. Projektet sker inom ramen för LEIS, Ledarskap och Entreprenörskap i Småland.
Kontakt: Malin Tillmar, professor i entreprenörskap, 076-133 81 32, malin.tillmar@lnu.se

Samverkan i hållbara och cirkulära försörjningskedjor

I sin forskning intresserar sig Helena för effektivisering, samverkan och innovation i  försörjningskedjor särskilt inom transportbranschen, samt utveckling av cirkulära försörjningskedjor för återvinning av fönsterglas.
Kontakt: Helena Forslund, professor i företagsekonomi med inriktning mot logistik och supply chain management, 070-577 78 22, helena.forslund@lnu.se

Planeten mår bättre av en mer cirkulär ekonomi

Jag forskar om cirkulär ekonomi, återvinning och ekoprenörskap/hållbart entreprenörskap - ofta i samverkan med omgivande samhälle. Undervisar bland annat i hållbar innovation och hållbar utveckling.
Kontakt: Joacim Rosenlund, universitetslektor i miljövetenskap med inriktning cirkulär ekonomi, 0480-49 71 13, joacim.rosenlund@lnu.se

Värderelevans av miljöinformation

Min forskning fokuserar på miljöredovisning, miljöstrategi, miljöprestanda, klimat- och miljörelaterade risk, värdet av obligatoriska och frivilliga miljörapporter, värdet av ESG/SRI.
Kontakt: Natalia Berg, docent i företagsekonomi med inriktning mot redovisning, 072-703 16 55, natalia.berg@lnu.se

Energi och klimatförändringar

Förnybar energi

Dataanalyser med tillämpningar på miljöfrågor

Svenska kyrkan och engagemanget i klimat och miljöfrågor

Jag har studerat hur Svenska kyrkan engagerar sig i klimatfrågan och hur aktivister resonerar för att konstruera klimatet som en tros-fråga.
Kontakt: Anders Lundberg, docent i sociologi och lektor i socialt arbete, 073-8085507, forskningsämne: religionssociologi och socialt arbete, ledamot i Kyrkomötet, anders.lundberg@lnu.se