Konsekvenser av att allt fler barnavårdsutredningar i Sverige görs av privata konsulter
Att socialtjänsten anställer privata konsulter för att göra barnavårdsutredningar är en relativt ny praktik i Sverige. Hur har utvecklingen skett och vad gör det för socialtjänstens uppdrag? Det är några av frågorna som en grupp forskare från bland annat Linnéuniversitetet, har undersökt.
– I Sverige har utvecklingen skett ganska tyst trots att myndighetsutövning enligt svensk lag är ett ansvar för kommunal och statlig förvaltning, säger Ulrika Järkestig Berggren, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom studien.
Tillsammans med forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet har hon undersökt de faktorer som har bidragit till att användandet av privata konsulter inom socialtjänsten tagit fart. Studien, som har publicerats i British Journal of Social Work, har följt upp utvecklingen i Sverige från en låg nivå av konsulter till en snabb ökning under 2015-216, som fortsätter att öka under andra halvan av 2010-talet.
– I England har samma fenomen varit en intensiv allmän debatt då det funnits politiska intentioner att privatisera verksamheten. Här i Sverige har det passerat nästan obemärkt och inte uppmärksammats alls på samma sätt.
Flera faktorer bidrar till användandet av privata konsulter
Resultaten visar att flera faktorer bidragit till att Socialtjänsten har tagit hjälp av privata aktörer för att göra barnavårdsutredningar.
– Personalbrist tillsammans med en ökad anhopning av arbete har skapat en plattform för att ta in privata konsulter, och gör att det kan fortsätta.
En annan faktor är att privatiseringen av offentliga välfärdsverksamheter sedan tidigare redan har etablerats i både stora nationella och mindre företag i Sverige. Företagen driver uthyrning av till exempel läkare, behandlingshem och familjehemsrekrytering. Förutsättningarna för att kunna erbjuda privata konsulter till kommunerna fanns redan, vilket är förklaringen till att det kunde ske så snabbt.
Forskarnas resultat visar också att de konsulter som anställts i kommunerna oftast har fler år i yrket än socialsekreterare anställda direkt av kommunerna. Att arbeta som privat konsult beskrivs av konsulter bland annat som en professionell utvecklingsmöjlighet.
– Vår kartläggning visar att det ofta är erfarna personer som blir privata konsulter. På det sättet skaffar sig kommunen ett erfarenhetstillskott genom de privata konsulterna.
Risk att förtroendet minskar för socialtjänsten
Samtidigt menar forskarna att det kan finnas risk att användandet av privata konsulter kan påverka barns och föräldrars möjlighet att komma till tals och utveckla ett förtroende för socialtjänsten. Detta eftersom konsulterna oftast är anställda för specifika uppdrag som sedan avslutas, vilket inte möjliggör en kontinuerlig relation.
– Det finns både positiva och negativa aspekter av de privata konsulterna. Den här frågan är inte svart-vit, men det är viktigt att undersöka vad förändringen innebär, säger Ulrika Järkestig Berggren.