skog med ett par röda stugor vid väg, sett uppifrån

"Livet tog en annan väg på grund av Gudrun"

REPORTAGE. Idag är det 16 år sedan Gudrun drog över Sverige. Stormen påverkade Harald Säll både som skogsägare och som forskare och lärare inom skog och trä vid Linnéuniversitetet, och har resulterat i en film som nyligen släppts. Men trots all forskning i Gudruns spår hyser han viss oro för framtiden.

– Jag förstod att något var på gång vid två-tretiden på lördagseftermiddagen när jag var ute och röjde i skogen i Karryd.

– På väg hem i bilen mot Växjö, vid fyra-femtiden, blixtrade himlen till ibland när kraftledningarna kortslöts. Det varnades på radion att man i Jönköpings län skulle hålla sig inomhus. Jag stannade bilen vid Kråkenäsryd och gick ut och kollade träd som redan hade blåst ned vid vägen. Vinden var nu mycket stark.

– När jag senare på kvällen på väg till några vänner gick med familjen över Tomtabacken i Växjö, såg jag nedblåsta granar nere i svackan. Då förstod jag att det här kommer att bli mycket allvarligt. Jag minns att jag sa att i natt kommer folk att dö i stormen och att många som är ute på vägarna kommer att uppleva en förskräcklig natt.

– När vi gick hem vid midnatt stannade vi vid granarna invid Skogslyckevägen. Jag och barnen stod där och kände hur marken gungade vid de granar som stod kvar.

En tredjedel av skogen försvann

Harald Säll
Harald Säll, lektor i virkeslära vid institutionen för skog och träteknik

Harald Säll är forskare och lärare på institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet. Han minns lördagen den 8 januari 2005 mycket väl, dagen och natten då stormen Gudrun drog upp över norra Europa. Men inte för det han kände på Skogslyckan i Växjö, utan för det som hände med hans egen skog.

– Gudrun fällde en tredjedel av min skog. Nästan fyratusen kubikmeter. Medelålders, mycket högproducerande skog som skulle ha vuxit till med flera tusen kubik dom kommande decennierna innan dom skulle avverkats. Där förlorade jag många hundratusen kronor. Jag räknade ut summan, men den vill jag helst glömma.

– Jag ringde ett sågverk och frågade om hjälp, men fick nej. Fick tag på Södra som sa att dom kunde hjälpa mig reda upp det. Det blev en enorm känsla av lättnad.

Livet tog en annan väg

x
STORMEN GUDRUN I SIFFROR

• Ägde rum under 10 timmar 8-9 januari 2005
• Fällde 75 milj kubikmeter skog, eller fler än 200 miljoner träd
• 6 000 träd fälldes (eller motsvarande över 10 fotbollsplaner blev stormhygge) varje sekund under de tio timmar stormen varade
• Om man skulle lasta allt nedblåst virke på lastbilar med släp och ställa dem efter varandra, skulle de nå nästan ett varv runt jorden

Harald minns många människors berättelser om natten, då de försökte ta sig hem. Den enorma mängd skog som fallit på några timmar. Hur skulle detta kunna redas upp?

– På söndagen sa elbolagen att det troligen skulle ta upp till en vecka innan elen var tillbaka. Jag var ute på söndagen och tänkte att dom fattar ingenting. Dom vet inte hur det ser ut, med vissa kraftledningar som låg helt täckta av träd långa sträckor.

– På söndagen talade jag också om för mina klubbkamrater i Växjö orienteringsklubb att jag dom kommande tre åren troligen inte skulle hinna orientera på grund av stormen och tidsbrist. Det avbrottet tog mycket längre tid, kan man säga. Det är på sätt och vis inte slut än. Livet tog en annan väg på grund av stormen Gudrun.

Om vad som hände 2005 och hur några av de som drabbades då tänker nu handlar filmen 15 år sedan stormen Gudrun, som blev klar i höstas. Harald är initiativtagare till filmen, som har gjorts vid Linnéuniversitetet med ekonomiskt stöd från Stiftelsen Seydlitz MP Bolagen.

– Vi ville göra en film om hur det har gått efteråt. Hur har vardagen påverkats för skogsägarna och deras familjer? Hur har vår syn på skog och skogsbruk förändrats? berättar Harald.

FILM: 15 år sedan stormen Gudrun

  

Forskning i Gudruns spår

Både innan och i spåren efter Gudrun har mycket forskning bedrivits, såväl vid Linnéuniversitetet som vid andra lärosäten (se längst ner på sidan). Harald själv forskar om trä och dess egenskaper; om kopplingen mellan skogens skötsel och de vedegenskaper vi efterfrågar.

Cecilia Malmqvist, även hon forskare och lärare vid institutionen för skog och träteknik, har doktorerat på douglasgranen som ett tänkbart alternativ för svenskt skogsbruk i ett förändrat klimat. Flera doktorander arbetar med framtidens skogsskötsel och kolbalansen i skogsekosystemen. Givetvis finns både gammal och ny forskning som påverkar hur skogen kan stå emot framtida stormar och andra katastrofer.

– Det handlar om att försöka sprida riskerna över tid och rum. Att röja och gallra hårt och tidigt för att skapa stormstabilare bestånd. Att använda fler olika trädslag och att ha rätt trädslag på rätt plats, säger Harald.

– Intresset för att föryngra med förädlad björk ökar, men även naturlig föryngring. Det är ett sätt att skapa kantzoner som står emot vind, brand och annat.

– Kortare omloppstider är ett annat sätt att minimera risker. Ju längre skogen står, desto sannolikare är det att det kommer en ny Gudrun under beståndets omloppstid. Höjden på träden är mycket avgörande för om dom ska blåsa omkull eller inte.

En källa till kunskap

Cecilia Malmqvist
Cecilia Malmqvist, lektor vid institutionen för skog och träteknik

Forskningen och erfarenheterna på institutionen kommer också till väldigt konkret användning. Cecilia Malmqvist har byggt upp och undervisar i kurserna inom hållbart familjeskogsbruk, vilka ges på distans och deltid och vänder sig till skogsägare och andra med ett intresse för skogen. Förutom att Gudrun gjorde henne mer medveten om hennes eget skogsbruk, blev det uppenbart att universitetet har en viktig roll att spela när den här typen av händelser sker.

– Vi fick otroligt mycket input från våra studenter som stod mitt i att ta hand om sin skog, sin familj, sin by, sitt livsverk ... Vi blev en trygg hamn. Vi hade inte alla svar, men sökte svar, samlade kunskap och erfarenheter, och stod på något sätt stabilt i allt detta, berättar Cecilia.

– Det tror jag var viktigt och kommer att fortsatt vara viktigt. Både i omvälvande händelser som Gudrun, men också mer till vardags. Att kunna göra det kräver att vi också hela tiden samspelar med vår omvärld. I det sammanhanget blir kurserna i hållbart familjeskogsbruk och alla de kontakter som skapas där med enskilda skogsägare och skogsföretagare oumbärliga.

Mycket skog även nästa gång

Om det kommer en ny Gudrun, vad blir följderna?

– Det kommer att blåsa ned enormt mycket skog även då, tror Harald. Om det är högkonjunktur och stor efterfrågan på sågat virke, som det var när vi drabbades av Gudrun, då går det bra. Annars blir det problem. Men något som blivit bättre är att strömmen inte kommer att brytas lika lätt.

grankvist

Harald tror att om det händer igen, kommer samma fina samarbeten mellan enskilda människor, skogsägare, entreprenörer, kommuner, myndigheter, forskare, politiker och företag att uppstå igen.

– Det var samarbetena som gjorde att det gick bättre än man befarade, vilket tydligt framkommer i filmen. Detta är en lärdom som kan användas i kommande kriser.

Orolig för framtiden

Trots att kunskapen har ökat under de 16 år som nu gått sedan Gudrun är Harald tveksam till hur mycket vi utnyttjar våra lärdomar i praktiken.

– Jag är orolig för att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte tas på allvar i framtiden. Det har gått åt fel håll sedan Gudrun.

granar i motsol

Som exempel nämner Harald rekommendationerna för gallring, som skärptes efter Gudrun. Det handlar bland annat om att inte gallra för sent och vid för hög trädhöjd.

– Den kunskapen tycks redan vara som bortblåst igen. Fler och fler anser att vi ska börja med hyggesfritt skogsbruk i likåldriga, äldre skogar. Då tar man de största träden och kvar står ofta ett vindkänsligt bestånd. Problemet med det har vissa skogsägare redan bittert erfarit. Dessutom kommer andelen gran att öka i dessa skogar, vilket inte alltid är önskvärt.

På ett mer allmänt plan ser Harald bekymmer med att beslut tas över huvudet på skogsägarna.

– En märklighet är att om vi som äger skog skapar höga och fina biologiska värden är vi som skogsägare inte betrodda att sköta dessa värden, trots att det är vi som skapat dem. Man tror att staten sköter det bättre framöver och vill formellt skydda skog.

– Om man agerar genom att inte lita på forskningsresultat och heller inte har tilltro till människor, då går det nog inte så värst bra för någon eller något.

röd bod invid väg i skog, tagen med drönare uppifrån

Ett ansvarsfullt skogsbruk

Harald tänker mer och mer på hur han ska anpassa skogen till ett förändrat klimat. På vad sätt har han då själv hanterat sina skogar sedan stormen Gudrun?

– Till största delen föryngrade jag gudrunhyggena med annat än gran. Det blev olika sorters lövträd och barrträd för ökad riskspridning, mångfald samt upplevelsevärden. Det tog tio år efter Gudrun innan jag planterade en konventionell granföryngring.

Att äga skog är ett långsiktigt åtagande. Den som sår får sällan skörda. De skogar som främst löper risk att blåsa ner i kommande stormar är planterade av dem som föddes på 1920-talet eller tidigare. De föryngrades för omkring 50 år sedan eller mer. Då var många av oss som lever nu små eller inte ens födda.

– Många kritiserar skogsbruket, men glömmer bort att den mesta skog vi har idag är anlagd av människor som inte längre finns ibland oss, eller möjligen är pensionärer.

– Vad jag kan göra är att skapa bättre skogar för dem som lever efter min tid. Så är det med ett ansvarsfullt skogsbruk. Vi gör vad vi tror är bäst i den tid vi lever och verkar.

– – – – –

Exempel på forskning inom skog och trä efter Gudrun

  • En sammanställning av tidigare kunskap om lagring av timmer, Thomas Thörnqvist.
  • Ett forskningsprojekt om krosskador och sprickbildning i stormskadade träd, Rolf Björheden.
  • Institutionen för skog och träteknik ordnade konferensen Samtal i stormens öga 12 april 2005. Mårten Bendz och Rolf Björheden sammanställde föreläsningar och kunskap i anslutning till storm och stormskador i boken ”Samtal i stormens öga”, Växjö universitet, 85 sidor. ISBN: 91-7636-478-X.
  • Forskning om viltbetesfrågorna ökade ganska omgående.
  • Alternativa trädslag fick ett ökat intresse. Cecilia Malmqvist doktorerade om föryngringsproblematik med douglasgran.
  • Forskningsprogrammet Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) har startats i samarbete mellan Linnéuniversitetet, SLU och Skogforsk. FRAS inriktning mot varierat skogsbruk kan ses som en effekt av Gudrun.
  • Charlotta Håkansson gör doktorandförsök på gudrunhyggen norr om Ljungby. De berör skogens klimatnytta och hur flödena av växthusgaser (som koldioxid, metan och lustgas) påverkas av gödsling på skogsmark med ung granskog.
  • Carl Svensson doktorerar på näringsdynamik i skogen med fokus på snabbväxande granskog med korta omloppstider.
  • Nils Fagerberg doktorerar på hyggesfria metoder och utveckling av modeller för beräkning av tillväxt och skötsel med kontinuitetsskogsbruk.
  • Johan Bergh och Bishnu Poudel, Linnéuniversitetet, Tomas Lundmark, SLU, Rolf Björheden, Skogforsk med flera har skrivit artiklar och rapporter om kol och koldioxidbalanser i skogen.
  • Digitala kartor och verktyg har utvecklats för att minska stormskador och andra skador.