Ny bok om kulturarvets roll i framtiden
Kulturarv handlar om inte bara om dåtid och nutid, det handlar lika mycket om framtiden. Det är utgångspunkten för den nyutgivna boken "Cultural Heritage and the Future". Boken argumenterar för behovet av en ökad ”framtidskompetens” bland dem som jobbar med kulturarv. Redaktörer och författare är Cornelius Holtorf och Anders Högberg, professorer i arkeologi vid Linnéuniversitetet.
Vilket kulturarv lämnar vi efter oss? Till vilken nytta? Hur kan vi avgöra vad som är bra för framtida generationer? Inom det växande forskningsfältet ”Heritage Futures” är det här centrala frågor. Det handlar om hur dagens förvaltning av kulturarv relaterar till framtiden, och om hur olika uppfattningar om framtiden påverkar hur vi planerar för vårt kulturarv.
– Vi har arbetat med kulturarv och framtidsfrågor i snart tio år. Vi introducerade våra första tankar om Heritage Futures på en internationell konferens 2012. Den här boken är ett resultat av arbetet vi initierade då, säger Anders Högberg.
Kulturarv och framtid hänger ihop
Boken är en samling texter där en rad forskare från hela världen ger exempel på hur kulturarv och framtiden hänger nära ihop. Ett kapitel handlar om slutförvar av kärnavfall i USA och Sverige, och diskuterar hur vi ska kunna kommunicera med framtida generationer om var vi grävt ner det radioaktiva avfallet. Ett annat kapitel tar upp Svalbard Global Seed Vault, en genbank där fröprover från hela världen bevaras för framtiden.
– Med kulturarv menas på ett speciellt sätt värdesatta uttryck av vad människor har lämnat efter sig. Det kan vara materiellt eller immateriellt, som t ex föremål, miljöer, färdigheter och traditioner. Det kan ha olika värden, från något man vill hålla sig borta ifrån, som kärnavfall, till något man uppskattar väldigt mycket, säger Cornelius Holtorf.
– Det viktigaste budskapet med boken är att kulturarv handlar lika mycket om framtiden, som om nutid och dåtid, säger Cornelius Holtorf.
Att öka framtidskompetensen
Författarna menar att ”framtidskompetensen” bör öka inom kulturarvssektorn, bland till exempel akademiker, studenter och de som arbetar inom området. Det handlar om att förstå framtidens roll i det du gör och kunna förbereda sig bättre för framtida förändringar. Det handlar också om att kunna bevara det kulturarvet som vi tror kommer ha störst nytta.
– Med en höjd ”futures literacy” – ”framtidskompetens” – inom vår sektor blir det enklare att bidra till att uppfylla de globala målen. Och därmed enklare för kulturarvet att bidra till att skapa en bättre värld, säger Cornelius Holtorf.
Mer om boken på bokförlaget Routledge
Mer om boken på Lnu.se
Boken på Books.google.se
Mer om Unescoprofessuren i Heritage Futures på Lnu.se
----------
Om Unescoprofessuren
Linnéuniversitetet tilldelades 2017 en Unescoprofessur inom området Heritage Futures. Professuren är en av åtta Unescoprofessurer i Sverige, och den enda inom kultursektorn.
– Inom Unescoprofessurens arbete vill vi stödja yrkesverksamma i kulturarvssektorn att utveckla professionella strategier för att förstå och hantera hur kulturarv och framtid hänger ihop. Vår forskning ger stöd för utveckling av socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt hållbara samhällen för framtida generationer, säger Cornelius Holtorf.
Bokens omslagsbild
Bilden är ett fotomontage av Kärnbränsleförvaret i Söderviken i Forsmark, ovan och under jord sett från sydostlig riktning.