Corona har inte påverkat svenska lågstadieelevers läsinlärning
På den internationella läskunnighetsdagen den 8 september, publicerades en ny rapport där effekterna av pandemins påverkan på elevers läsutveckling under lågstadietiden analyserats. Totalt har resultaten från drygt 145 000 elever i årskurs 1 till 3 analyserats och resultaten visar på att pandemin inte har påverkat läsinlärningen för dessa elever.
Syftet med den nu släppta rapporten är att se om det är någon skillnad i läsfärdigheter hos eleverna i årskurs 1, 2 och 3 under coronapandemin jämfört med åren innan pandemin. Rapporten är framtagen av forskare vid Karolinska Institutet och Linnéuniversitetet och statistiken är insamlad i samarbete med stiftelsen LegiLexis läsfärdighetstester som genomförs av elever i hela Sverige.
Till skillnad från många andra länder fortsatte Sverige under pandemin att bedriva undervisningen i princip som vanligt på lågstadieskolorna. I rapporten framkommer att läsförmågan hos svenska lågstadieelever inte generellt påverkats under pandemin.
Den "svenska modellen" har fungerat
– Det är mycket intressant att rapporten visar på att ”den svenska modellen”, det vill säga utan nedstängda skolor, visat sig fungera bra; åtminstone vad gäller lågstadieelevers läsutveckling, säger Linda Fälth, docent i läs- och skrivinlärning vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom rapporten.
I Sverige saknas officiell statistik från lågstadiet över hur läskunnigheten utvecklats under pandemin. Detta då de årliga nationella proven ställdes in för elever i årskurs 3 under vårterminen 2020. Under vårterminen 2021 genomfördes visserligen de nationella proven igen, men inrapporteringen till Statistiska centralbyrån (SCB) ställdes in för att minska belastningen på skolorna.
– Det finns studier som tyder på en negativ inverkan på elevers kunskapsutveckling under pandemin från länder som har haft mer genomgående skolstängningar än Sverige. Det är positivt att de första analyserna av data för Sverige inte visar på någon generell negativ pandemieffekt på läsförmågan, även om det självklart har varit tufft för både lärare och elever även här, säger Anna Eva Hallin, biträdande lektor vid Enheten för logopedi på Karolinska Institutet i Stockholm och en av forskarna bakom rapporten.
Begränsad läsförståelse hos var tionde elev
Rapporten visar dock att mer än var tionde elev i slutet av årskurs 3 både innan och under pandemin har en mycket begränsad läsförståelse. Det är med andra ord många elever som inte lär sig läsa ordentligt under de första viktiga åren i skolan, något som sedan tycks hålla i sig under hela skolgången (jämför med PISA som visar att cirka var femte av Sveriges 15-åringar inte når lägsta godkända nivå).
– Vi jobbar nu vidare med en forskningsversion av denna rapport där vi även tänker göra internationella jämförelser och analysera bortfallet, säger Linda Fälth.
Om LegiLexi
LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under lågstadiet i svenska skolan.
LegiLexi har tillsammans med svenska läsforskare utvecklat olika verktyg som stöttar lärare i arbetet med att läsa barn att läsa. Bland annat tillhandahåller LegiLexi ett digitalt testverktyg som kartlägger och följer elevernas läsutveckling under lågstadiet.