Tinh Sjökvist

Tinhs forskning ska göra så att träfasader håller längre

REPORTAGE | Att välja rätt trä och rätt färg för en träfasad, men också att hushålla med resurser och utnyttja det man har på bästa möjliga sätt. För Tinh Sjökvist, som forskar om träskydd vid Linnéuniversitetet, har hållbarhet flera dimensioner.

– Om man kopplar det till mitt område, trämaterial som råvara, innebär det ett slags respekt för både framtida och tidigare generationer. Om det nu tar sjuttio, åttio år innan ett träd är färdigt för avverkning, kräver det hänsyn. Det handlar ju om att hushålla med resurser. Att ta tillvara stammen och materialet så gott det går. Helt enkelt att utnyttja det man har på bästa möjliga sätt, tänker jag, om man tittar i ett större perspektiv.

För Tinh Sjökvist, lektor i skog och träteknik vid Linnéuniversitetet, är hållbarhet inte ett modeord utan något hon arbetar med varje dag. Hon forskar nämligen om hur man kan göra fasader på målade trähus mer hållbara, så att man slipper måla om dem så ofta.

– Särskilt forskar jag om hur trämaterialet kan påverka hållbarheten; hur virket man valt påverkar hur färgen spricker. Jag forskar också om hur färg möglar och hur länge man kan låta den vara innan man måste göra en ommålning.

Mycket praktisk forskning

väderkammare
I institutionen för skog och trätekniks laboratorium finns bland annat en väderkammare.

Tinhs forskning är i hög grad experimentell. Hon testar egenskaper hos virke av olika typer, tillsammans med olika färgsystem.

– Det kan man göra med verklig exponering, utomhus. Men det tar väldigt lång tid, för en bra färg ska hålla mellan 15 och 20 år idag. Och då hinner jag ju inte med så många testomgångar innan jag går i pension, säger Tinh och skrattar.

Därför arbetar hon mycket med artificiell exponering. Hon stoppar in virkesproverna i en så kallad väderkammare, som är en tuffare miljö, med extra stark uv-strålning och hög exponering av vatten och fukt, och tittar på vad som händer.

– Sen får man försöka tolka resultaten till hur träet skulle bete sig om det hade varit en panel som suttit ute istället, i verkligheten.

Ett tunt skydd

Att virket påverkar hållbarheten låter lika självklart som att färgen gör det. Men hur?

Provbitar på fältet i Asa
FÖREMÅLET

Om du skulle välja ett föremål som symboliserar din forskning, vad blir det då?
– Det skulle nog bli en provbit. Vi har gjort fälttest ute i Asa, med cirka 750 stycken röd- och vitmålade provbitar, 35 cm långa, som exponerats för väder och vind. Dom plockade vi in, vägde och hängde tillbaka var tredje månad i nästan tio års tid. Det blev mycket traskande, för försöksfältet var stort.
– Sen var det bra att man blev tvungen att åka ut och titta på dom. Man såg hur sprickorna utvecklade sig, kunde se att bitar skiljde sig åt och kunde följa experimentet på ett helt annat sätt.

– En panel är 20–25 millimeter tjock. Den färgfilm du lägger på är nånstans kring 80 mikrometer. Trä är ett material som anpassar sig efter omgivningen. Är det fuktigt sväller det och är det torrt krymper det. Färgen ska klara alla dessa spänningar som uppstår i träet, så det tunna färgskiktet får ju ta väldigt mycket.

Det Tinh tittar på är hur man kan optimera själva virket, så att man underlättar för färgfilmen, för att panelen ska hålla så länge som möjligt. För så fort det bildas en spricka i färgfilmen kommer fukt in, men det är oftast väldigt svårt att få ut fukten igen. Tinh gör en, som hon säger, otäck jämförelse.

– Om man går ner i en isvak och hamnar under vatten, är det inte lika lätt att hitta hålet igen. Lite på samma sätt är det för fukt. Den sprider sig under färgfilmen och torkar inte ut lika snabbt. Så det bästa är ju en panel som inte spricker och då spelar virket väldigt stor roll.

Kärnved bättre än splintved

Vad är det då för trä som inte spricker?

– Det är kärnveden, den innersta delen i trädstammen. Ett ungt träd har bara den del som kallas splintved, vilken transporterar vatten och näring. När trädet blir äldre behöver det inte hela stammens tvärsnitt till att transportera vatten, för det är bland annat relaterat till hur stor krona trädet har. Då börjar trädet omvandla splintved till kärnved.

Kärnveden är mycket tätare än splintveden, på så sätt att den stänger kanalerna så vattnet har svårare att röra sig i materialet. Permeabiliteten, genomträngligheten, blir lägre i kärnved och då orsakar fukt inte heller lika stora rörelser i träet.

Med andra ord borde alla trähusägare investera i kärnvirke. Men kan man det?

– Det är faktiskt på gång. SCA har kärnfurutrall med 99 procent kärnved. Tyvärr bara trall, det hade varit roligt om de gjort det med fasadvirke också. Vi får hoppas; det tar ju en tid innan forskningen kommer ut i verksamheten.

Färgen, då?

Och så var det färgen. Det första som händer med en målad fasad är att det börjar växa mögel på den. Så underhållet måste börja när ytan blir smutsig.

trähus
TINHS TRE TIPS
… om hållbarhet för trähus

• Undvik vita fasader. Välj hellre en ljust grå färg om du vill vara modern. Det behövs inte mycket brytning för att det ska få upp temperaturen lite grann och därmed minska grogrunden för mögel.
• Ha ett rejält takutsprång. Då skyddar du fasaden. Det rinner inte lika mycket utmed den och den blir inte blöt på samma sätt.
• Använd liggande panel längst ner. Hus från förra sekelskiftet hade ofta stående panel, men liggande panel längst ner under fönstren. Det är snyggt, men har även en praktisk funktion: Det är enkelt att byta ut det liggande virke som blir dåligt. Arkitekturen idag har stående panel hela vägen och när det blir röta längst ner, måste du byta hela panelen.

– Det jag har sett i min forskning är att om man tar två paneler som är målade med exakt samma färgsystem, samma fabrikat, den ena är röd och den andra vit, så möglar den vita mycket lättare. När solen lyser på ytan blir det röda varmare, så min hypotes är att mikroklimatet på panelen blir lite torrare, ytan torkar bättre och då har mögel svårare för att fästa.

– Mitt forskningsområde är väldigt konkret och lättbegripligt på det sättet. Alla husägare, alla som på nåt sätt tänker sig måla nånting som står utomhus, kan ju bli påverkade av dom resultat jag har hittat. Samtidigt är forskningen en del av Linnéuniversitetets omfattande arbete med hållbarhet, eftersom den är en del av Grön hållbar utveckling som är en av våra sju Kunskapsmiljö Linné.

Arkitekt? Väg och vatten? Skog och trä!

Tinhs väg till att forska inom skog och träteknik var inte lika uppenbar som tillämpningarna av hennes forskning är.

– Jag ville bli arkitekt, men kom inte in. Då läste jag väg och vatten vid Lunds tekniska högskola istället, men konstaterade efter ett år att, njaa … Mitt andra stora intresse är växter, så jag började läsa på Sveriges lantbruksuniversitet. Det var egentligen där jag hittade intresset för kemi, för det var väldigt mycket biokemi och plantfysiologi där.

Tinhs nyfunna intresse, kombinerat med intresset för det tekniska, gjorde att hon återvände till LTH och läste kemiteknik, med inriktning mot växter och kolloidkemi. Därefter flyttade hon och hennes man till Växjö, där hon arbetade som processingenjör på Andritz under åtta år.

– Nånstans där 2014 så dök bara den här annonsen upp om en doktorandtjänst i skogsindustriella produktionssystem, om ytbehandling av trä och träbaserade produkter. Den knöt ihop alltihop, både arkitektur, eftersom det handlade om fasader, och virke, som var från SLU, och färg, som var mitt examensarbete om kolloidkemi. Så det här är liksom hela kondensen av min studietid!

Tinh Sjökvist disputerar

Att få fortsätta lära sig

Tinh disputerade i mars 2019 med avhandlingen Coated Norway spruce – influence of wood characteristics on water sorption and coating durability. Nu arbetar hon som lektor vid institutionen för skog och träteknik och fortsätter forska.

Det roligaste med att forska är variationen, menar hon, och att få fortsätta lära sig. Hon berättar, nästan lite generat, att hon tycker det är roligt att läsa andras artiklar och att hitta små guldkorn i dem. Och att få tänka fritt, ha friheten att få bearbeta något …

– Nu är det ju en frihet med modifikation, säger hon. Har man inga pengar har man ju ändå inte friheten att göra det, men har du en idé kan du alltid se om du får ett anslag för den och då kan du genomföra den. En sån stor frihet har du inte alltid om du jobbar på ett företag.

För Tinhs del kom sig friheten av att hon tilldelades Stora Linnéstipendiet 2018.

 – Hade jag inte fått det, hade jag inte kunnat stanna kvar på Linnéuniversitetet. Det betalade min lön och under den tiden lyckades jag också skriva en ansökan till Formas som blev beviljad: Projektet Grundläggande förståelse av fuktupptag i målat trä för hållbara konstruktioner utomhus, som jag arbetar med nu.

x
OM ATT KOPPLA AV FRÅN JOBBET (ELLER INTE)

– I somras åkte vi förbi ett hus som såg nyrenoverat ut men ändå hade en konstig grågrön färg. Man kan ju behandla en träfasad med järnvitriol och jag blev nyfiken. Jag fick min man att stanna bilen och gick ut och kikade. Det var väl tur att dom inte var hemma …
– Så visst tittar jag på hus! Mycket på behandlat trä, men det stora nu med fasader är ju obehandlat trä i många olika träslag. Det finns mycket i Växjö, så visst kikar jag och ser hur dom klarar sig.

Önskar man aldrig att man höll på med något annat?

– Hmm … När man skriver en artikel och den kommer tillbaka med kommentarer och man tvingas revidera den för femte gången, kanske? Nej, jag vet inte. När jag har hållit på med det här så länge att jag känner att jag vill utforska nåt annat område, kanske. Jag håller faktiskt på att fundera på ett nytt område, ett nytt projekt, som har med sågverk att göra.

– Eller kanske man skulle ta nästa steg från fasad och färg. När man har optimerat färdigt materialet kanske det är dags att påverka opinionen för att få till arkitekturen. Det är ju nästa steg, på sätt och vis, för ett hållbart hus.

Tinh Sjökvist i labbet