Tre av Linnéuniversitetets forskare får 19 miljoner till forskning om äldres livskvalitet

Anna Sandgren, verksamhetsledare för Palliativt centrum vid Linnéuniversitetet, får åtta miljoner kronor till projektet Kronobergsmodellen – Samtal vid allvarlig sjukdom. Modellen är ett strukturerat arbetssätt som går ut på att erbjuda samtal för att ta reda på patientens och närståendes önskemål och prioriteringar vid allvarlig sjukdom.

Samtalet sker på ett strukturerat sätt med syfte att erbjuda vård utifrån patientens önskemål och prioriteringar, bland annat genom att ställa frågan ”Vad är viktigt för dig?” Vårdpersonalen får träning och stöd i att bemöta de starka känslor som kan uppstå vid samtalen.

Först i Sverige

– Vi är först ut i Sverige att införa denna modell och vi samarbetar med forskarna i Boston som utarbetat modellen som vi nu utvidgar från att vara läkarfokuserad till att fokusera på teamsamverkan, säger docent Anna Sandgren, vetenskaplig ledare som driver Palliativt centrum tillsammans med utvecklingsledare Helene Reimertz överläkare, Region Kronoberg.

Kronobergsmodellen bedrivs inom ramen för Palliativt centrum för samskapad vård och är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Region Kronoberg och Kronobergs läns kommuner.  

Prostatacancerns konsekvenser

Jesper Andreasson, docent vid fakulteten för samhällsvetenskap beviljas 5,5 miljoner kronor för projektet The Achilles’ Heel of Men. Forskning som handlar om äldre män som behandlas för prostatacancer och hur behandlingen påverkar deras fysiska och sociala hälsa och förståelse för maskulinitet.

– Forskning om prostatacancer har historiskt dominerats av naturvetenskapliga och medicinska perspektiv, även om behandling och rehabilitering av prostatacancer påverkar hela människan. I vårt projekt hoppas vi kunna bidra med insikter om prostatacancerns konsekvenser för mäns hälsa, välbefinnande, sexualitet och könsidentitet. Dessutom kommer resultaten att bidra till att utveckla den sociologiska och genusvetenskapliga litteraturen om manlighet, säger Jesper Andreasson.

Körsångens betydelse för hälsosamt åldrande

Det tredje projektet som som erhåller medel från Kamprad-stiftelsen är "Choir Singing and Healthy Aging: Efficacy and Underlying Neural Mechanisms". László Harmat, docent vid institutionen för psykologi, har beviljats 5,5 miljoner kronor till forskning om körsångens betydelse för ett hälsosamt åldrande.

Projektet ska utforska effekterna av deltagande i körsång under tio månader på kognition och hälsa hos 60 personer i åldrarna 65-75 år.

– Kulturella aktiviteter, och speciellt musikaliska aktiviteter, är intressanta i detta sammanhang, eftersom de omfattar många av dessa positiva effekter i ett format som är kostnadseffektivt, tillgängligt, och uppskattat av flertalet människor, säger forskningsledaren László Harmat.

Familjen Kamprads stiftelse stödjer projekt som är av hög vetenskaplig kvalitet och som kännetecknas av att resultatet på ett tydligt sätt kommer ”de många människorna till del”. Styrelsen beslutade i år att förstärka årets utdelningsbelopp till svensk äldreforskning om bland annat läkemedel, minskad ensamhet, pension, rehabilitering, sömn, tillgänglighet i hemmet, träning, välfärdsteknik, anhörigstöd, stroke, hjärtsjukdom och demens.

Linnéuniversitetet är också med och samverkar i ytterligare tre forskningsprojekt som får pengar från familjen Kamprads stiftelse 2021.

• Länk till listan över samtliga forskningsprojekt som beviljats medel från familjen Kamprads stiftelse för 2021