Unika fynd av fossil svamp i Siljans meteoritkrater
Den mäktiga meteoritkratern vid Siljan i Dalarna är Europas största. Forskare har nu kunnat belägga att den uppspruckna berggrunden i meteoritkratern koloniserades av svamp för miljontals år sedan. En unik aspekt av fynden är att svampen verkar ha bidragit till produktion av växthusgasen metan i kratern.
Den djupt uppspruckna berggrund som meteoritnedslag lämnar efter sig har pekats ut som en perfekt miljö för kolonisering av mikroorganismer. Siljansringen i Dalarna är Europas största meteoritkrater med en diameter på över 50 km och bildades för 380 miljoner år sedan. Nyupptagna djupa borrkärnor från Siljansringens berggrund visar att svamp koloniserade kratern för miljontals år sedan.
Forskarna undersökte det uppspruckna berget djupt ner i kraterkanten och noterade små trådlika strukturer i sprickornas hålrum. Efter noggrannare undersökning kunde de belägga att det verkligen var fossila rester av svamp de hittat. Svamp som lever helt utan syre.
Sammansättningen av olika former av grundämnet kol i mineralet kalcit i sprickorna avslöjade att svampen varit inblandad i processer där växthusgasen metan bildas av andra mer primitiva mikroorganismer (arkéer). Liknande symbiotiska förhållanden har tidigare beskrivits från komagar där de ger upphov till omskrivna naturliga växthusgasutsläpp till atmosfären.
Henrik Drake är docent vid Linnéuniversitetet och har lett studien.
– Fynden visar att svampar kan vara viktiga nedbrytare av organiskt material och förbisedda symbiotiska partners till bakterier och arkéer i den enorma miljö som djupbiosfären i berggrunden utgör. Deras förekomst gör dem därmed kapabla att medverka till mikrobiell produktionen av växthusgaser, säger han.
Forskarna gjorde en radiometrisk datering av kalcitmineralen som bildats vid metanproduktionen. Detta avslöjade en ålder på 39 miljoner år, och representerar även den samtida fossila svampen. Detta är mer än 300 miljoner år efter meteoritnedslaget.
– Svampen har troligen levt av att bryta ner organiskt material i sprickorna och producerat vätgas som i sin tur givit energi till metanproducerande mikroorganismer. Ett sådant symbiotiskt förhållande mellan anearob svamp och metanogener har inte tidigare beskrivits från den djupa berggrundens biosfär, säger medförfattare Magnus Ivarsson, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.
Själva kraterstrukturen, med en ring av nedförkastade sediment, har varit optimalt för svampkolonisation. Detta för att kolväten och organiskt material från sedimenten kunnat ta sig ner i kraterns sprickor och agerat energikälla.
- I den fossila svampen hittade vi bevarande organiska molekyler. Dessa ger ytterligare bevis för att fyndet verkligen är av svampursprung men även för mikrobiell nedbrytning av sedimentära kolväten, vilket slutligen ledde till metanproduktion, säger medförfattare Christine Heim, Kölns universitet, Tyskland
Henrik Drake summerar fynden:
–Mikroorganismer och deras förmåga att kolonisera och överleva i jordens mest ogästvänliga miljöer fortsätter att förbluffa oss, och med våra nya fynd lägger vi en ny svamp-pusselbit till jordens djupbiosfärspussel.
Mer information
Resultaten presenteras i artikeln ”Fossilized anaerobic and possibly methanogenesis-fueling fungi identified deep within the Siljan impact structure, Sweden” i Nature-tidskriften Communications Earth & Environment (publicerad 2021-02-18). DOI:10.1038/s43247-021-00107-9. Artikeln finns att läsa i sin helhet här: https://www.nature.com/articles/s43247-021-00107-9
