Vem som framför covid-råd påverkar hur mycket vi lyssnar till dem
När vetenskapliga experter rekommenderade åtgärder mot spridning av smitta, var mottagarna mer villiga att agera samhällsnyttigt än när åtgärderna rekommenderades av politiker och vetenskapsmän tillsammans eller av enbart politiker. Det visar en studie genomförd under coronapandemins första våg i Lombardiet i Italien av forskare från bland annat Linnéuniversitetet.
– Vår undersökning belyser farorna med att blanda vetenskap med politik, även när vi kommunicerar vetenskapliga resultat. Detta gäller naturligtvis även andra områden än coronapandemin, till exempel klimatförändringar och vaccinering.
Det säger Giangiacomo Bravo, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet, som tillsammans med kollegan Mike Farjam vid Lunds universitet och två medarbetare vid universitetet i Milan i Italien har genomfört en forskningsstudie. Målet var att förstå hur kommunicerandet av åtgärder för att förebygga covid-smitta skulle kunna effektiviseras.
Forskarna undersökte hur samspelet mellan politiker och forskare som presenterade situationen och förklarade åtgärderna kunde främja eller hindra att åtgärderna accepterades av allmänheten. Specifikt hur detta samspel kunde gynna beteenden som är till nytta för alla, alltså att även de som inte tillhör någon riskgrupp tar sitt ansvar för att skydda mer sårbara grupper. Experimentet genomfördes i en av de hårdast drabbade regionerna i världen, Lombardiet i Italien, under våren 2020, alltså under den första vågen av covid-smittan.
Forskare ensamma ansågs tillförlitliga
– Våra resultat visar att forskare anses vara en tillförlitlig informationskälla och att de främjar prosocialt beteende, alltså handlingar som gynnar andra och samhället i stort. Men när forskare blandar sig med politiker uppträder inte denna effekt längre. Den kan till och med bli negativ i jämförelse med situationer när politiker ensamma står i fokus.
Giangiacomo Bravo menar att resultatet i viss mån var förväntat. Forskarna var dock osäkra på den positiva effekten av att forskare framträdde ensamma, eftersom tilliten till vetenskap i Italien är relativt låg, även om den kanske inte är lika låg som tilliten till politiker.
Förtroendet för både politiker och forskare är högre i Sverige än i Italien, vilket skulle kunna innebära att den negativa effekten av att de interagerar skulle vara mindre här hos oss. Att utifrån den italienska studien dra slutsatser om förhållanden i Sverige är dock vanskligt, anser Giangiacomo Bravo.
– Hittills har dessa två grupper haft nästan helt separata kommunikationskanaler för pandemin. Att ändra detta skulle kunna vara riskabelt och leda till att den svenska allmänhetens förtroende för båda grupperna minskar.
Mer information
Studien Dangerous liaisons: an online experiment on the role of scientific experts and politicians in ensuring public support for anti-COVID measures publicerades i mars 2021 i Royal Society Open Science.